Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De kommunistiska kolonierna i Förenta staterna. Kort öfversikt af Ernst Skarstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE KOMMUNISTISKA KOLONIERNA.
55
deras koloni och intet barn födts. De, som redan voro gifta,
tillätos att fortfarande bo tillsammans, men ålades att umgås
endast som syskon, och det märkliga är, att icke en enda
öfver-trädde denna tillsägelse. Den plats, de valt till boningsort,
befanns emellertid olämplig, och 1814 beslöto kolonisterna
uppsöka en bättre plats. De köpte 30,000 acres jord i
Indiana och flyttade dit under det påföljande året, efter att ha
sålt sin förra egendom, som nu utgjorde 6,000 acres,
tillsamman med alla de värdefulla förbättringarna därå för $100,000.
På den nya platsen byggde de ofördröj ligen en stad med stora
fabriker. 1817 fingo de ett tillskott af 130 personer från
Tyskland. "Fader Rapp", såsom ledaren kallades, ledde sitt
folks angelägenheter med stor insikt och klokhet, och alla
affärer blomstrade. Det fanns dock en stor olägenhet på den
nva platsen. Landet var sankt, och i följd däraf härjade
frossa och feber bland kolonisterna. 1824 tålde de sin stad,
som hette Harmonv, samt 20,000 acres jord för $150,000 till
Robert Owen, som därå började ett socialistiskt
kolonistföretag, hvilket dock ej ägde bestånd länge. Fader Rapp och
hans folk köpte egendom 18 mil nordväst om Pittsburg,
flyttade dit 1825 och anlade staden Economy, som ännu äger
bestånd. Man arbetade med lif och lust. Det påstås, att
under den första tiden byggdes i medeltal ett blockhus om
dagen. De sjöngo under arbetet och musicerade på kvällarna.
De byggde fabriker och planterade trädgårdar, anlade
vingårdar och införde silkesmaskar och hade sådan framgång
med dessas skötsel, att både män och kvinnor inom kort hade
söndagsdräkter af siden, som producerats, spunnits och väfts
af dem själfva.
År 1831 fingo de besök af en tysk äfventyrare, som kallade
sig grefve de Léon, och han lyckades medelst intriger och prat
vålla en splittring inom kolonien. Vid ett möte beslöts det
slutligen att genom omröstning undersöka, hur många
anhängare han hade. 500 medlemmar röstade för Rapp, 250
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
