Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordmannaminnen i Amerika. Af J. A. Enander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nordmannaminnen i amerika.
273
Då våra fäder i fordomtima bosatte sig i England,
Frankrike och andra länder, gåfvo de sina boningsplatser nordiska
namn, hvilka än i dag vittna om huru långt de nordiska
invandrarnes besittningar sträckte sig. Här i Amerika äro
de skandinaviska ortnamnen jämförelsevis tunnsådda.
Personer, som tillhört en annan nationalitet än vår, hafva
opå-talt fått gifva af skandinaver bebodda områden, byar och
köpingar anglo-amerikanska, engelska, irländska eller
indianska namn; ja, de skandinaviske ägarne själfva hafva icke
sällan angliserat sina nordiska namn, så att de blifvit
oigenkännliga. Forskaren skall i framtidsdag icke af ort- och
personnamnen kunna sluta till att odlingens banbrytare ett
par hundra år före hans tid varit skandinaver.
Våra i främmande land bosatte fäder reste såsom vi
vårdar till sina aflidna fränders och vänners minne.
Inskrifterna å dessa vårdar voro alltid på våra fäders tungomål, sak
samma hvilket språk som var det allmännaste i de länder,
där runstenarna rests. Våra landsmän här i Amerika förse
ofta vårdarna å sina käras grafvar med inskrifter på engelska
och med ornament icke i svensk, norsk eller dansk utan i
anglo-amerikansk stil. De förra inskrifterna äro af
bestående värde för fornforskaren, de senare inskrifterna kunna i
framtidsdag leda ännu ofödda arkeologer till den falska
slutsatsen, att vårt folks grafvårdar i Amerika rests icke öfver
skandinaver, utan öfver män, kvinnor och barn, hvilka
kunnat leda sina anor till "the old dear England"’ eller till
irlän-darnes gröna ö.
Om den skandinaviska befolkningen här i landet plötsligt
bortsopades, så skulle efter ett par hundra år föga återstå,
som påminde om densammas tillvaro. Vår litteratur vore
icke en tidstrotsande pyramid. Böcker och tidningar tryckas
icke i vår tid på pergament eller på papper, som förblifver
under århundraden oförändradt. Hvarje spår efter våra
landsmäns af trä uppförda boningshus och kyrkor skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
