Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En predikan på vers - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 EN PREDIKAN PÅ VERS
— Inte så högt, gossar — varnade adjunkten.
— Det gör ingenting, gubben och gumman
är ju borta — svarade Bengt.
— Inte så fort, gossar I Lampan ryker.
— Fortare — hviskade Percy — puckla ho-
nom, Bengt I
— Nu går det bra — skrek Bengt, vild af
glädje och började dunka pastorn i ryggen med en
stor linjal. Och snart skränade de icke blott på
vinden, utan hela huset rundt, yra och liksom
rusiga af sitt eget oväsen och den rasande farten.
Adjunkten hickade af skratt och rök, då och
då höjde han fåfängt ett godmodigt varningsrop.
— Lite saktare ! Respekt för pastorn 1 — Akta
lampan !
Från lampan och ljusen svepte en osande sky
efter de tre framilande »frimurarne» — och halft
storknande upphäfde pojkarna allt hesare och hem-
skare tjut. Sökte Mod tysta och hejda dem, hag-
lade linjalrapp öfver honom vid eggande tillrop : —
— Spring bara! Visa, hvad du kanl Fortare,
fortare!
— Respekt för pastorn! — tiggde Mod allt-
mer hopplöst.
Man kunde tro, att gamla annexbyggnaden
befolkats af dårar eller afgrundsandar, på skämt
förföljande hvarandra.
När de så med ytterligt stegradt larm skulle
än en tur ut på vindsvalen — ljöd nere i trappan
lilla Mallas ystert klingande skratt och pigornas
gälla röster, muntra och förskräckta på en gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
