Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett sjukbesök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT SJUKBESÖK
Tryckande tystnad rådde i det halfmörka sjuk-
rummet, aibruten endast af prostens ihåligt hack-
ande hosta och hesa andhämtning.
Hans långsmala, slätrakade ansikte uttryckte
ingenting nytt och öfverraskande. Det vanliga
världsförgätna allvaret hvilade öfver den höga pan-
nan, de halfslutna ögonen med deras dunkla,
hårda blick. Endast munnens slutna drag hade
slappnat, så att de vackert breda och hvita tän-
derna stucko fram, som i sömn.
— Hur står det nu till, bror? — frågade
Rodal nästan mildt, där han satt vid sängen, i full
ämbetsdräkt, högrest och solbränd.
— Hå — tack — sade Krampa med svårig-
het, som icke berodde på hans kroppsliga till-
stånd. Han tycktes i all sin svaghet fullt väpnad
för detta oförmodade möte med sin svurne fiende.
— Jag har hört, hur det står till med dig —
fortsatte den andre förklarande — och i dag sades
det, att du inte kunde ha många stunder kvar. —
— Många stunder? Många eller få — det
ligger hvarken i min eller din hand. Å — nej. —
Den trötta munnen tycktes småle förnämt.
— Nej, visst — medgaf Rodal — men som
det nu lät, så ville jag inte försumma att se till
dig. Jag kunde inte annat än spänna för och
resa hit. —
Krampa slöt ögonen helt och försökte nicka.
Men Rodal lät honom inte vara i fred.
— Dina söner äro icke hemma? Bör du
inte låta underrätta —
204
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
