Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På ny kula
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÄ NY KULA
dikningar på söndagsmorgnarna mellan frukost
och sammanringning — när han alls skref dem.
Nu rätade han sig käckt i skrifstolen och
vägde i handen ett med första posten ankommet
bref. Med andra handen strök han upp sina
hvassa mustascher och de grå ögonen flammade
till som blänkfyrar — till dess blicken åter kall-
nade och fast spejade ut i framtiden. Det var
nämligen sin egen framtid pastorn vägde i handen
och såg hägra för sig denna morgon. — Han
skönjde i den stunden icke prästgårdsträdgården
utanför, där åldriga kastanjer stodo vissnande med
löfmassor i guldrödt och silfverpopplar i bleknan-
de svart och silfvergrått. Bortom trädens mur,
som vaggade och skiftade färg för morgonbrisen,
svängde en väderkvarn sina stora, segelklädda
vingar i stigande fart. Och öfver hela den dagg-
angande fredligheten därute lyste himlen höstklar
och kyligt blå.
Andra, rörligare, storslagnare syner lockade
honom nu. Men det muntert granna vädret stod
i hemligt förbund med en oväntad glad nyhet,
som satte pastorns blod i ungdomlig svallning.
Han började gnola midt i sina funderingar, till
den grad läskade och lifvade de hans sinne. Med
en smäll slog han brefvet i bordet och sköt stolen
ett stycke ut på golfvet, så att det gnisslade gällt.
Han ville ha svängrum.
»Tja,» utbrast han för sig själf, »hvarför inte
— hvarför, hvarför inte?»
Fotterna hamrade i samma glada takt som
285
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
