Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ÅTTONDE KAPITLET. Systrarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men vände blicken hastigt åt annat håll och satt
stilla som förut.
»Tack Harriet, men jag sitter så bra här.»
Hon fick tårar i ögonen och vände sig häftigt
ifrån honom. Gerhard såg det, men ändrade ej
ställning. Magda hade rätt; det var ruter i gossen. Han
måste dock pressa läpparna hårdt tillsammans för
att ej ropa henne tillbaka, ty han visste ju så väl,
att det skulle dröja mycket länge innan han
härnäst fick tillfälle att tala ensam med Harriet.
»Ni ha väl hört nyheten, flickor?» frågade
morbror Hans och såg upp från sin kaffekopp.
»Nej, hvad då?» ropade Gertrud och Magda om
hvarandra. Harriet brydde sig för närvarande ej om
några nyheter.
»Jo, Gerhard har fått anbud af en rik vän att
göra honom sällskap på en ettårig utländsk resa, och
han kom egentligen hit för att rådgöra med oss
huruvida han bör antaga det eller utan afbrott fortsätta
studierna.»
»Naturligtvis bör han resa», sade lektorn, »ett
sådant tillfälle erbjudes honom kanske aldrig mer och
bör bli honom af oberäknelig nytta.»
Lektorn suckade lätt vid tanken på sina egna
ungdomsdrömmar om långa studieresor i främmande
land. Han såg på sin lilla dotter och smålog
vemodigt; nu när hans förhoppningar möjligen kunnat
förverkligas, var det hon, som band honom vid
hemmet, och åt henne skulle de besparingar gömmas,
hvilka han numera ansåg sig kunna årligen göra.
»Res du, Gerhard», upprepade han, »du skall aldrig
behöfva ångra ett dylikt afbrott i de regelbundna
studierna», och morbror Hans var af samma mening.
Småflickorna pratade i munnen på hvarandra:
»Hvarför har du ej sagt något till oss, Gerhard?
Hvarför frågar du inte oss till råds?»
»Jo, jag skall göra det nu», sade Gerhard med
plötslig liflighet och kastade en förstulen blick bort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
