- Project Runeberg -  Pressens utveckling under det nittonde århundradet /
2

(1924) [MARC] Author: Otto Sylwan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Tiden före 1880 - 1. England

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TIDEN FÖRE 1880.

annonser. Längre fram berömde de sig av att opartiskt meddela
allmänheten brev, som de mottagit från olika håll om allehanda spörsmål
av intresse; de gjorde således sin tidning till organ för skilda åsikter.
Oerhörd uppmärksamhet väckte en sådan serie, de s. k. Junius-breven
(1769—1772), i vilka några ledande statsmän och t. o. m. konungen
själv blevo föremål för våldsamma, stilistiskt briljanta angrepp. (Den
anonyme författaren anses numera allmänt hava varit sir Philip
Francis.) Försöken att tysta dem genom rättegångar mot Woodfall
misslyckades. »Letters to the editor» har allt sedan varit en stående
avdelning i de engelska tidningarna, även sedan dessa övergivit sin
opartiskhet, själva intagit sin ståndpunkt i allmänna frågor och
följaktligen också själva sörja för ledande artiklar.

Public Advertiser fick naturligtvis ej i längden bliva ensam om
publiken. En yngre broder till Henry Woodfall, William, startade
1769 The Morning Chronicle och lade sig särskilt vinn om att däri
meddela referat av parlamentets förhandlingar. Sådana voro
förbjudna i lagen men hade förekommit redan i Gentlemans’ Magazine
1736, i det man kringgick förbudet genom fiktionen att meddela
debatterna i parlamentet i Lilliput och beteckna talarna med lätt
genomskådade anagram (t. ex. Haxilaf för Halifax). Först 1803 blevo
reporterna i viss mån erkända, i det de av speakern fingo rätt till
egna platser bland åhörarna i underhuset.

Dessa utförliga och noggranna referat, publicerade morgonen efter
den afton och natt då talen hållits, förblevo sedan i ett århundrade
ett särdrag och en äretitel för de stora Londonbladen.

Under James Perrys ledning nådde Morning Chronicle kring
sekelskiftet en lysande ställning, och samtidigt tog också Morning
Post, grundad 1772, under Daniel Stuart ett starkt uppsving. Det
kan förtjäna anmärkas att båda dessa män voro skottar; det skotska
och irländska inslaget har alltid gjort sig starkt gällande i den engelska
pressen. Perry var whig, Stuart tory; båda enades uti att söka draga
till sig tidens yppersta författare: Sheridan, Th. Moore, Coleridge,
Lamb m. fl. Denna litterära prägel försvann emellertid efter hand;
politik och finanser blevo de härskande intressena. Berömda namn
saknades likväl icke. I Chronicle arbetade Dickens som referent och
Thackeray som teaterkritiker, medan i Morning Post Disraeli skrev
artiklar på den tid då han företrädde »det unga England».

Bredvid dessa stodo aftontidningar som Courier, vilken under
1800-talets första årtionden hade mycken framgång, men som
överflyglades av Standard (från 1822). Handelns män höllo sig under
samma period helst till Public Ledger o. s. v.

Redan ett ögonkast på faksimilet s. 4 torde kanske bättre än

2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 8 10:36:31 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pressens/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free