Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Tiden före 1880 - 2. Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE.
färgrik, glänsande, paljetterad är kanske rätta ordet. Det var den
nya romantiska skolans stilistik, där allt ytterst gick ut på effekten,
tillämpad på kåseriet.
Janin vann en oerhörd popularitet, till en del måhända också
beroende på hans personliga egenskaper, på berättelserna om hans enorma
inkomster och det glada humör, varmed han omsatte dessa. Hans
och hans lärjungars spirituella, ofta tomma, men oftast eleganta och
roande franska följetongsstil blev mönstret för journalisterna runt om
i Europa; i Sverige fick den
sin mästare i Orvar Odd.
Men följetongen bestod icke
blott av kåserier, den
imrymde efterhand långt allvarligare
ting. Det var först och främst
litteratur- och konstkritiken,
även i dess högsta former; jag
behöver blott erinra om att
Sainte-Beuve i sina essayer
nedlagt en väsentlig del av
sitt beundransvärda æœuvre.
Också vetenskapen i populär
dräkt, sådan som fransmännen
äro ensamma om att kunna
skära till den, har efterhand
förvärvat hemortsrätt i
dagspressen, ibland just i
»källaren», »under strecket», ibland
uppe i spalterna.
Bröderna Bertin i Débats
ha även äran av en annan Bild 13. JULEs JANIN, 1804—74.
reform, som hämtats från de
engelska tidningarna. Då nu den franska regeringen under sin kamp
mot pressen 1827 beslöt att skruva upp postbefordringsavgiften
med mer än 50 procent, kom Bertin, när han sökte efter medel
att täcka denna ökade utgift, att tänka på de annonser, varav
han sett de engelska tidningarna draga en betydlig intäkt. I Débats
(liksom i de andra franska bladen) hade dessa dittills varit ytterst få,
instuckna i följetongen. Bertin vidgade nu formatet från tvåspaltig
kvart till trespaltig folio och i den sålunda tillkomna spalten, senare
på särskild sida, anbringades annonser. Vi kunna blott förvåna oss
över att ingen förut kommit på idén om denna reform. Först nu hade
således den franska pressen förenat alla de fyra avdelningar, som vi
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>