Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Tiden före 1880 - 4. Förenta staterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA.
Läskunnigheten blev sålunda här spridd långt tidigare, än fallet var
i det gamla landet. Med 1820-talet räknar man också den definitiva
begynnelsen till industriens uppblomstring och därmed till de förut
helt obetydliga städernas tillväxt. Båda dessa samverkande
omständigheter ha naturligtvis givit starka impulser åt pressen.
De speciellt amerikanska dragen framträda genast. Kasta vi en
blick på ett dagblad från den tiden, se vi att det i omfång och utstyrsel
är överlägset sina samtida i Europa; påfallande är också den stora
massan av annonser. Texten däremot är skäligen mager och
efterbliven, »litterär» i 1700-talsmening, med sina dikter, sina moraliserande
uppsatser och sina notiser om kuriösa ting. Politiken hade också sin
andel; de två stora partierna, republikaner och demokrater, som
egentligen skilde sig i frågan, om de enskilda
staterna skulle knytas fastare samman eller icke,
bekrigade varandra ivrigt, förnämligast
genom en grov och personlig polemik mellan
redaktörerna. — Dagbladen åtminstone voro
dyra och föga spridda; de kostade tio dollars
för år, och av de elva, som funnos i New York
1830, nådde intet upp till 3,000 exemplars
upplaga.
I denna situation ingrepo boktryckarna och
yrkesjournalisterna mot politikerna och
hävdade sina och publikens intressen. Bland flera
försök att ge ut dagblad till en cent var N. Y. Bild 23.
Sun det första framgångsrika, grundat 1833 J. GBENNErr.
av B. H. Day. Innehållet var fortfarande tarv-
ligt; men med sina berättelser och lokalnotiser, polisärenden och
skvallerhistorier träffade Sun den amerikanska smaken och kunde snart
skryta med en avsättning av 3,000 exemplar i New York och 5,000
utom staden.
Den egentliga reformatorn är emellertid en annan man, James
Gordon Bennett (1795—1872), en skotte, som vid unga år kommit över
till Amerika, blivit tidningsreporter och gjort ett visst uppseende genom
den pigga stil, som utmärkte hans korrespondenser från Washington.
Liksom Girardin, liksom Lars J. Hierta — två samtida, med vilka
Bennett genom sitt livsverk har mycken likhet — liksom varje boren
publicist över huvud, hade han en naturlig fallenhet att uttrycka sig
kort och klart, och liksom de båda nämnda ägde han en betydande
affärstalang och oförtruten energi. Efter flera misslyckade försök och
med vunnen erfarenhet om partipressens brister lyckades Bennett slå
igenom.
4—233644. Sylwan, Pressens utveckling under det 19:e årh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>