Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Tiden före 1880 - 4. Förenta staterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDEN FÖRE 1880.
men även detta försök misslyckades; då bolagets post hann till New
York, funno de Heralds extrablad redan tryckta. Slika bedrifter ha
naturligtvis i sig själva ej så stor betydelse, men förfela aldrig sitt
intryck på den stora publiken, i synnerhet den amerikanska.
Rappheten i konkurrens och reklam, egendomligheterna och
oarterna framträdde sålunda redan nu i den nordamerikanska pressen.
Då Charles Dickens besökt Förenta staterna 1842, gav han i sin roman
Martin Chuzzlewit en skildring av tidningsväsendet därstädes, i vilken
det bl. a. berättas, huru ångbåten från Europa vid sin ankomst genast
översvämmas av en legion unga medborgare, som om varandra
utropa New Yorks-Banditen, New Yorks-Kloaken, New
Yorks-Familjespionen o. s. v.
»Här är New Yorks-Kloaken! Här är några av Kloakens tolvtusen
exemplar för i dag med de pålitligaste handelsunderrättelserna och
skeppsnotiserna och fyra hela spalter om balen hos mrs White i går
afton samt Kloakens egna upplysande noter om alla de närvarande
damernas levnadsöden ... Här är Kloakens skildring av slagsmålet
i Wall Street och Kloakens självständiga berättelse om en skamlig
oredlighet, begången av utrikesministern, då han var åtta år gammal,
och som nu för en rätt vacker summa blivit meddelad av hans egen
amma.. . .»
Satiren är naturligtvis överdriven, men Dickens berör ett drag,
som i själva verket varit och alltjämt är ett bland de mest
karakteristiska för pressen i U. S. A.; därom mera längre fram.
Om vi fästa oss vid dagbladen såsom de för oss intressantaste,
böra vi alltjämt ihågkomma, att dessas roll ännu var helt ringa bredvid
veckobladen — helt naturligt, då städerna ännu voro små, avstånden
stora och förbindelserna långsamma. Ännu 1850 räknade man i runt
tal inom U. S. A. 350 dagliga tidningar emot 275 varannandags- och
halvvecko- samt 2,000 vecko-, med upplagor av respektive 750,000,
155,000 och 2,875,000 exemplar.
Tekniskt stod denna press alltjämt före den europeiska som framgår
av faksimilet av ett nummer av Heralds veckoupplaga, »Edition for
Europe», 1853. Som vi finna, äro rubriker genomgående använda, ett
grepp, som väsentligen torde få tillskrivas Bennett, och som ännu var
nästan okänt i Europa. För sensationella nyheter, vilka — jämte »The
latest» över huvud — anbringas på femte sidan av numrets åtta, har
man redan en hel sats rubriker med — ännu måttfulla — fetstilar
t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>