Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Tiden före 1880 - 5. Tidskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDEN FÖRE 1880.
Det kan ej bli tal om annat än en summarisk revy av de viktigaste
typerna bland de allmänna tidskrifterna.
Som stammoder för dem tror jag man bör sätta Le Mercure galant,
grundad i Paris 1672 av Donneau de Visé, naturligtvis i skydd av ett
privilegium, från 1724 kallad Mercure de France. Under hela
1700-talet var denna inför Europa representanten för den franska kulturen
i dess mondäna form, och ehuru den icke hade att frukta någon
konkurrens, fyllde den sin uppgift med honnör. — Då sedermera den
tyska litteraturen inträdde i sitt stora skede och blev den ledande,
fick också den ett motsvarande organ i Der Teutsche Mercur, utgiven
1773—1810 av Wieland i Weimar. Namnet röjer redan att den ville
tävla med den franska, och den bestod provet. Den var som sin
redaktör en lycklig förening av fransk och tysk kultur på ett populärt plan.
Såsom begynnelsen till den moderna engelska revyn bör nämnas
The Gentleman’s Magazine, grundat 1731 av den driftige förläggaren
Cave, redan ovan nämnd för sina parlamentsreferat. Andra
tidskrifter lade mera an på litterära recensioner, och som ett nytt
skott på denna stam framträdde 1802 Edinburgh Review, grundad
av några yngre skriftställare, bland dem Walter Scott. Det sades
om denna, att om politiken och litteraturen voro de två ben
varpå den stod, så var politiken det högra. Och då nu revyn fick en
allt mer utpräglad liberal färg, trivdes Scott ej där utan startade 1809
med några likasinnade medtävlaren Quarterly Review. Det antages
att dessa haft åtskilligt inflytande på utvecklingen av de ledande
artiklar, som från denna tid blevo en huvudsak i dagbladen.
Båda innehöllo liksom de äldre revyerna recensioner, men tonen
var ungdomligare och friskare, ibland ganska stridslysten, t. o. m.
närgången, liksom vi sett vara fallet i Times. Recensionen blev icke
ett torrt referat utan snarare en essay med dess friare hållning och
dess mera personliga prägel. Båda sökte de draga till sig samtidens
yppersta författare, och de lyckades; Macauley t. ex. har i Edinburgh
Review offentliggjort sina berömda essayer. Detta ehuru redaktörerna
strängt höllo på anonymiteten; de övergåvo denna först in på detta
århundrade. — Sin största avsättning synas de ha nått emot 1820
(bortåt 14,000 ex.); efter hand fingo de medtävlare, men utgöra ännu
ett vittnesbörd om traditionens styrka i England.
Deras yngre medtävlare, Westminster från 1823, Contemporary,
Nineteenth Century o. s. v., representera olika åsikter och hava även
i någon mån varierat formerna. De utkomma oftare, recensionerna
hava trätt i bakgrunden för fristående artiklar, omfånget av dessa
har på sina håll minskats, och den tyngd, som med åldern präglat
de äldre, har fått vika för en lättare stil. Signering av uppsatserna
5D6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>