Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Tiden före 1880 - 5. Tidskrifter - 6. Tekniska framsteg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISKA FRAMSTEG.
höll i synnerhet naturvetenskapliga uppsatser av god kvalitet.
Jämför man det med dess efterträdare, den danska Allers Familjejournal,
är skillnaden oerhörd; publiken har blivit så mycket större och har så
mycket mindre förutsättningar.
Utnyttjandet av den satiriska teckningen för pressen genom
upprättandet av speciella skämttidningar tyckes vara ett franskt påhitt.
Punch or The London Charivari, grundad 1841, hänvisar genom
undertiteln på det berömda parisiska karikatyrbladet. Men det är helt
engelskt. Under sin första tid, då det bland sina medarbetare räknade
t. ex. Thackeray, blev det ett lika fullödigt uttryck för den
Victorianska humorn som Charivari för det franska hånet. Och i Punch
publicerades först en dikt som Thomas Hoods Song of the Shirt, det
gripande inlägget mot utsvältningssystemet i industrien. Man förstår
att Punch fått anseende som en lika vördnadsvärd nationell institution
som Times, och han har bättre burit sina många år. Traditionen har
uppehållits icke blott däruti att träsnittet alltjämt användes.
Tyskland följde med Fliegende Blätter 1844 och Kladderadatsch
1848, båda då politiska. Det förra övergav snart de offentliga
angelägenheterna för att uteslutande odla det gemytliga harmlösa skämtet,
som på sin tid hade en ypperlig representant i tecknaren Oberländer.
I sin begränsning var det lika nationellt som de ovan nämnda. Månne
dess upphörande 1923 skall få en symbolisk mening? — Av dess yngre
kolleger har Simplicissimus (från 1896) blivit både berömd och beryktad;
så talangfullt bladet varit, har det också varit ett vittnesbörd om
tysk brist på balans.
M. Goldschmidts Corsaren (Köbenhavn 1840—46) har förblivit ett
dokument av rang till sin tids kulturhistoria, som här blott kan nämnas
som en samtida till de nyss omtalta. Yngre och vida anspråkslösare
voro de svenska Kapten Puff (1855) och Söndags-Nisse (1862).
6. TEKNISKA FRAMSTEG.
I det föregående har jag sökt skildra den dagliga nyhetstidningens
utveckling i de stora länderna fram till det senaste halvseklet, då
den avgörande demokratiseringen sätter in — den rörelse, som man
med blott halv rätt kallar amerikaniseringen. Innan jag övergår till
denna, har jag att påpeka några saker, som från mitten av 1800-talct
påverkade dagspressen i alla länder, visserligen i olika grad. Vi
ha sett huru perioden mellan de båda franska revolutionerna 1830
och 1848 var en politiskt upprörd tid, och huru, sedan stormarna efter
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>