Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Tiden före 1880 - 6. Tekniska framsteg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISKA FRAMSTEG.
period t. o. m. överflyglad av konkurrensföretag. Men på dessa strider
är det onödigt att här ingå.
Orsaken till att konkurrensen på detta fält annars icke har stora
utsikter ligger givetvis däri, att den förutsätter en organisation, som
t. o. m. inom begränsade områden är så krävande, att den blott med
oerhörd kostnad och möda kan genomföras. I Europa och kanske över
hela jordklotet, Amerika undantaget, hava därför de tre nämnda
stora firmorna fått ett monopol, som icke står att rubba. Och detta
har som alla monopol sin mycket betänkliga avigsida.
Först och främst: för att snabbt få del av de officiella nyheterna
måste de i viss mån ställa sig i regeringarnas tjänst, och dessa
underlåta icke att begagna dem för sina ändamål. Att genom dem sprida
falska uppgifter har givetvis blott en tillfällig verkan, men även denna
kan vara av betydelse; man vinner tid och därmed ofta mycket. För
resten äro de ju blott officiösa; regeringen kan vid behov dementera
dem officiellt. — Vida mera använd är metoden att undertrycka vissa
ting, som skulle vara obehagliga att få ut — det är över huvud på
denna väg hela pressen själv numera mestadels driver sin agitation,
varom mera längre fram. — Att jämväl de kapitalister, som äga dessa
stora affärer, begagna dem för sina ändamål är tämligen klart.
Detta föranleder, att gång på gång häftiga anklagelser resas mot
dessa byråer, men också att de äro tämligen skyddade mot angrepp.
Då t. ex. Agence Havas tidigt fick en fri medtävlare i Agence
continentale, voro den förra och den franska regeringen lika angelägna
om att döda den, och det lyckades. — De stora engelska och
amerikanska tidningarna hava också befriat sig från byråernas förmyndarskap;
de använda eventuellt deras telegram, men hava sina egna agenter på
alla viktiga orter, på de viktigaste kortaste sträckorna t. o. m. sina
egna linjer.
Till sist några siffror, som vittna om huru oerhört telegrafens
användning för pressändamål växte under de sista årtiondena av
1800-talet. 1871 innehöllo de engelska presstelegrammen sammanlagt 22
millioner ord; 1881 var motsvarande siffra 328 och 1900 835 millioner
— detta oberäknat vad som sändes på det trettiotal linjer de stora
tidningarna redan då själva ägde. För senare år saknas uppgifter,
rimligtvis räknas nuvmed milliarder.
Samfärdsmedlens utveckling föranledde utsändning av egna
korrespondenter för särskilda uppgifter, främst till krigsskådeplatserna.
Den förste, som verkade i stor stil och förvärvade sig ett motsvarande
rykte, var W. Russell i Times’ tjänst. Han gjorde sina lärospån i det
dansk-tyska kriget 1848 och sändes 1854 till Krim, varifrån han med-
mny
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
