Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Tiden efter 1880 - 7. Förenta staterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA.
sens senaste historiker (G. H. Payne) har avslöjat grunden därtill:
»Så länge högsta makten ligger hos folket, och folket är civiliserat,
måste det gå framåt, ty demokrati är ett lika säkert tecken på
evolution som religion... Demokratiens triumf har alltid varit de
demokratiska känslornas triumf.» Detta är amerikansk ortodoxi,
vetenskapligt grundad. Och det är icke blott naiva Chronschougar av
Paynes sort som tala så; en aristokratisk humanist av Irving Babbitts
rang gör allt emellanåt — med samma uppriktighet? — sin reverens
för demokratien.
Denna är likadan som all annan ortodoxi, det vill säga tyrannisk.
Varje år, påstås det, bli en eller flera professorer bortkörda från sina
colleges på grund av någon för de styrande missliebig åsikt; i regeln
är det ju också ett kyrkosamfund, som grundlagt och uppehåller
anstalten. Det finns många kyrkor, det är sant, och de ha respekt för
varandra, men icke för utomstående. Talleyrands bekanta ord, att
U. S. A. har »87 sekter, men blott en sås», besannas alltjämt. För den
bildade européen är det en outhärdlig uniformitet, som präglar alla
ting och förhållanden, materiella och andliga, i det stora landet, men
det är just denna uniformitet, denna nivellering demokratien där vill.
Kritik anses blott kunna härröra från socialister och bolsjeviker, från
illasinnade och förfallna individer. Över huvud bli här problemen
synnerligen enkla, man har sin kodex, och man kan genast fälla sin
dom. — Då en amerikansk tidningsman, M. E. Stone, frågade en engelsk,
T. P. O’Connor, efter hans åsikt om amerikanarna, fick han till svar:
»They are the best half-educated lot in the world.» Och den förre
godkänner omdömet.
Men det anförda är en sida av saken. Payne säger bl. a. att U. S. A.
äger en trosvisshet som Europa aldrig haft, och det är alldeles riktigt,
det är följden av ståndpunktens enkelhet och av optimismen. Då
det heter att dollarn är allsmäktig och är målet för allas strävan, är
det en sanning med mycket stark inskränkning. Amerikanen har
intet av den franska gnidigheten; han är hellre slösare. Det är
framgången som han dyrkar. Den anglosaxiska sportkänslan är ledande
hos honom, på gott och ont.
Och på intet område kan detta behov — att känna sig gå framåt —
lättare och säkrare bli ställt till freds, än på teknikens. Det är också
där amerikanarna triumfera. Icke minst i fråga om pressen gäller det,
och jag har redan påpekat huru de i detta hänseende tidigt varit
föregångsmän.
Lägg nu härtill att de äro ett ungt folk. Samhället får sin
demokratiska karaktär av farmarna och arbetarna, vilkas kultur eller
kanske bättre: vilkas civilisation har en färsk och teknisk prägel. De
——
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>