Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tiden efter 1880 - 7. Förenta staterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDEN EFTER 1880.
då stod inför sitt slut, med blott 20,000 exemplars avsättning. Sin
plan att skapa ett blad för de obildade genomförde han med den
framgång att inom ett par år upplagan var mångdubblad. Metoden kunna
vi tills vidare korteligen angiva så, att han sänkte nivån och förnyade
tekniken.
I sin anmälan talade Pulitzer vackra ord om sina ideella syften
och om pressens höga uppgifter, ord som han upprepade, då han trettio
år senare vid Columbias universitet instiftade ett college för tidnings-
män, det första i sitt slag.
Under en treårig kurs skul-
le dessa inhämta »grund-
liga» kunskaper i ett halvt
tjog vetenskaper, för att
sen gå ut »to exalt prin-
ciple, knowledge, culture,
at the expense of business,
if used to be». (Det kan
måhända lämpligen här in-
skjutas, att Pulitzer yrkade
sträng åtskillnad mellan
redaktion och ekonomisk
ledning.) Han skall hålla
efter ämbetsmän, avslöja
ohederlighet, befordra alla
goda företag o. s. v. »Det
som är allas business är
ingens — utom journali-
Bild 35. W. R. HEARsrT. stens... En duktig, oegen-
nyttig press med allmän-
anda, med förmåga att se det rätta och med mod att göra det, är i
stånd att skydda den offentliga moral, utan vilken cn folklig styrelse
är ett bedrägeri och ett gyckel.»
Det är vackra ord — har Pulitzer rätt att säga dem? Ortodoxa
amerikanare sådana som Payne, för vilka framgång är ett ofelbart
intyg om sunda demokratiska och moraliska principer, söka uppvisa,
att han åtminstone ibland verkligen handlat som idealist, d. v. s. tagit
itu med gängse missbruk. Svårligen kan dock detta sägas ha satt
prägel på hans insats i dess helhet. Represcntanterna för den äldre
pressen blevo givetvis upprörda, och en av dess främste, C. A. Dana
i Sun, fann det namn, som blivit hela den nya riktningens: den »gula
1 Särskilda kurser för tidningsmän hade inrättats i U. S. A. redan 1893, i
Lille i Frankrike 1894, i Tyskland något senare.
76
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>