Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Tiden efter 1880 - 7. Förenta staterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDEN EFTER 1880.
ningar över hela unionen, vilka matas ur gemensamma källor, d. v. s.
hava gemensam nyhetstjänst och även i stor utsträckning
gemensamma ledare, förströelseläsning o. s. v. Till smärre orter utsändas
från vissa centraler blad, som redan äro till hälften färdigtryckta men
hava några sidor blanka för lokala notiser och annonser — en metod,
som begagnats redan tidigare på andra håll (i Tyskland uppges det),
men som här utnyttjas i vida större utsträckning.
Vi ha tidigare även för europeiska tidningar konstaterat tendensen
att allt större procent av deras inkomster härflyter från annonserna.
Man har räknat ut att dagbladen i U. S. A. sammanlagt uppbära av
försäljning 100 millioner dollars, av annonser 184; 35 stora
morgonblad ensamma hava av sistnämnda summa 87 millioner, och av dessa
tar Hearst 27.7. Vad en prenumerant eller lösnummerköpare betalar
räcker numera — och det är en allmänt gällande sats — på sin höjd att
betala sättning, tryckning, papper och distribution, för de stora
billighetsbladen icke så långt. Redaktionen, reportaget och bidragen från
utomstående betalas av annonsörerna; texten är — ur affärssynpunkt
— blott till för att locka köpare, upplagornas storlek för att locka
annonsörer. Det är dessa som avgöra ett tidningsföretags öde; förrän
de inställt sig bär det sig icke, och det tycks i grovt genomsnitt taget
fordras ungefär lika mycket annonser som text. Häri också orsaken
till att det numera är så ytterligt svårt att sätta upp ett nytt dagblad;
det skall ha finansiell styrka att härda ut åratals förluster, ty så länge
tar det att leda annonser på en ny väg.
Annonseringen kräver affärsmannens synnerliga uppmärksamhet.
Med den tyska grundlighet, som i vissa fall tillhör amerikanen, har
han gjort reklamen till föremål för vetenskapliga, psykologiska och
statistiska undersökningar. Och det är tacksamt; amerikanen är ett
lättfånget offer, ty han tycker om reklamens högljudda skryt. En
hel litteratur i facket har vuxit upp; man får till livs allehanda historier,
såsom t. ex. att Henry Ford i begynnelsen av sin bana (1899) införde
en annons om 300 rader i 142 tidningar för en kostnad av 6,000 dlrs,
och som följd därav sålde 338,771 bilar à 750 dlrs. På dylika fakta
och på vidlyftiga experiment bygges det upp teorier om vilka metoder
som för olika branscher äro mest effektiva, huru annonsen bör
utstyras, huru betalningssättet bör ordnas o. s. v. Även hos oss hava
numera stora affärer sina reklamexperter.
Ovan berördes att de stora New York-tidningarna numera
utkomma både såsom morgon- och afton- (egentligen middags-) blad, Hearsts
visserligen under olika titlar (American och Journal). Av dessa båda
editioner hålles genomgående aftonens mera ’populär’, d. v. s. mera
gul, och tar också i fråga om spridning försteget. I hela unionen upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
