Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Tiden efter 1880 - 7. Förenta staterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDEN EFTER 1880.
har med »brott, skandal, död, elände och last» att göra — under kriget
antyddes ju visserligen att fienden begick »atrocities». Och även sina
annonsspalter håller det fria från utbjudandet av te, kaffe, tobak,
spirituösa drycker, läkemedel, liv- och olycksfallsförsäkring. En
kristlig välvilja härskar i dess spalter och det uppskattas även av folk,
som icke hylla christian science.
Minnesota Daily Star är grundat (1921) på kooperation, en tanke,
som dyker upp på flera håll, men om denna tidning lyckats bättre
än andra dylika företag, så har den ej heller några betänkligheter mot
sensationer av alla slag. Likadant är förhållandet med det jiddiska
Daily Forward (Vorwärts), vilket går så bra, att det kan understödja
en del sociala institutioner. — Blott i förbigående må erinras om den
betydande icke-engelska pressen, inom vilken den tyska står främst
så väl i omfång som i rang. Skandinaverna få mestadels nöja sig
med veckoblad; det är i Chicago de hava sina största organ, såsom
det dansk-norska Skandinavien och de svenska Amerikanaren och
Tribunen, vilka vardera lära ha en avsättning av 60,000 exemplar.
Man vill gärna skylla hela den senare utvecklingen på
immigranterna, i det man framhåller att alltifrån åttio-talet tillströmningen
från de icke-germanska, i bildning efterblivna folken (slaver, italienare
o. a.) tilltagit i oerhörd grad. Det må vara tillåtet att betvivla
riktigheten häri; svårligen skulle dessa element varit starka nog att
förklara Pulitzers framgång redan under det nämnda årtiondet. Den
verkliga grunden ligger nog i genuint amerikanska förhållanden och
egenskaper.
En främling måste överlåta åt amerikanarna själva att i detalj
studera den ’reform’ Pulitzer, Hearst och deras efterföljare genomfört,
att utreda dess orsaker och bedöma dess verkningar. Ovedersägligt
är att målsmännen för den gamla pressen med förtrytelse och sorg
sett den nya journalistikens scgertåg, och att sociologer och över huvud
tänkande medborgare dela deras bekymmer och farhågor.
Såsom den sista betydande journalisten med tradition från vad
som nu betraktas som pressens gamla goda tid anses E. L. Godkin,
en irländare, som från Londons Daily News flyttade över till U. S. A.
och där blev redaktör för Nation 1865 och senare för Evening Post
i New York. Av vittnesgilla män som James Bryce och William James
lovordas han som en moralisk kraft för hela landet, den där sökte
hejda den primitiva demokratiens överhandtagande. Med lidelse
deltog han i den politiska kampen, och med bitande ironi förföljde han allt
vad han ansåg osunt. Men han blev allt mer missmodig, uppgav till
sist striden och återvände 1900 till England. För en 100-procents, naivt
90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>