Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Tiden efter 1880 - 7. Förenta staterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDEN EFTER 1880.
En litteraturart härskar framför andra i magasin och i
veckoskrifter av nu antytt slag, den speciellt amerikanska novelletten. Det
är som författare av short stories Poe, Bret Harte och Mark Twain
blivit berömda, och om denna koncentrerade berättelse kunna väl
amerikanarna säga som Horatius om den romerska satiren: tota nostra.
Men pressens oerhörda behov av dylika (»dagens novell» har ju blivit
stående nummer även i våra dagblad) har drivit författare inom alla
europeiska länder att kasta sig på en så lönande specialitet. De stora
tidningarna och veckobladen kunna givetvis betala honorar hur
höga som helst och således köpa de bästa krafterna, World t. ex.
O’Henry (W. S. Porter † 1910), som ansågs för den nyaste mästaren i
genren.
Det finns givetvis också tidskrifter med mer litterär hållning;
bredvid de ovan nämnda äldre magasinen hava av ålder North American
Review och Atlantic Monthly det bästa namnet. De stå väl efter de
stora europeiska i gedigenhet — särskilt, tycks det, i det historiska
facket — men de innehålla en mängd artiklar av högt aktuellt intresse.
Att de gärna skylta med uppsatser av framstående engelska och franska
författare är ett karakteristiskt drag.
Veckopressen är oerhört omfattande; den uppgavs 1909 räkna över
15,000 publikationer (mot 2,000 dagliga), från karikatyrblad som
Life och Judge till religiösa av alla färger. Att bland de senare
katolikerna hava det största antalet vittnar om den romerska kyrkans
förmåga av anpassning; närmast komma baptisterna, så metodisterna
o. s. v. — Dessa religiösa blad hava för övrigt icke kunnat hålla
sig oberörda av den påträngande världsligheten. Exempel lära
finnas att redaktionen sätter det icke-uppbyggliga innehållet som en
särskild avdelning och uppmanar läsarna att icke vanhelga söndagen
genom att studera denna.
Veckoblad, som stå närmare dagspressen och innehålla aktuella
artiklar, finnas av olika slag. Som exempel på de populära kan nämnas
Collier’s Weekly; om den kan meddela beskrivning av en »våt» dinner
i Washington, aväten av senatorer och kongressmän, som talat för
förbudet, så bebådas detta med helsides annonser i dagbladen. Det
lönar sig, ty då kan den vanliga upplagan om en million ex. kanske
dubblas. Och vilken reklaml
Bland veckobladen träffas också organ för modernt intellektuella
strävanden, för andra och vidare synpunkter än dem, som omhuldas
av genomsnittsamerikanen, organ som Outlook, Nation, New
Republic. De citeras gärna av våra tidningar, då de innehålla upplysningar,
som undertryckas i dagspressen. Men de äro ingalunda representativa
för amerikanskt tänkesätt, såsom synes redan av deras ömkligt få
96
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
