Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Tiden efter 1880 - 8. England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDEN EFTER 1880.
den antydda klassen av läsare plötsligt fått en kolossal utvidgning.
År 1870 antog parlamentet en Educational act, genom vilken
moderniseringen av folkskolan inleddes, och som utbyggdes år 1876.
Ännu år 1880 stodo London och New York ungefär lika i fråga
om de absoluta siffrorna för tidningarnas antal och spridning, med
vardera bortåt 30 dagblad och sammanlagda upplagor av över 700,000
exemplar, men huru mycket Amerikas största stad var överlägsen
Europas springer i ögonen, när man besinnar att den förra då hade
blott tredjedelen så många invånare som den senare, och att i U. S. A.
varje stor stad har sina blad, medan Londons tidningar läsas över
hela England. Läskunnigheten och läslusten i detta land tyckes hava
varit sent utvecklade. Vi sågo huru i Frankrike, där dock även
stämpelskatt fanns, det för tidningar använda papperet från 1814 till 1826
steg från 26 till 669 millioner ark; i England var antalet
tidningsexemplar 1811 241/2 millioner, föll 1816 på grund av skattens höjning till
22 och steg 1820 till 29 millioner. Siffrorna äro icke alldeles
jämförbara, men visa i alla fall ett oerhört utslag till Frankrikes förmån.
Och 1832 påstods jämväl i det engelska parlamentet att det fanns
stater i Nordamerika, som kunde uppvisa en press med en sammanlagd
årlig spridning förhållandevis tio gånger större än den engelska.
Uti detta bragte 1880-talet en omvälvning genom den snabbt
växande verkan av de nyss nämnda parlamentsbesluten;
läskunnigheten tilltog hastigt, en ny publik ryckte fram, och den krävde en
ny press.
George Newnes hette mannen, som gjorde reformen. Född 1851
hade han fått sin utbildning i en galanteriaffär i London och under tio
år förestått en filial i samma genre i Manchester. En afton, då han
satt och läste sin tidning, fann han en liten notis, som särdeles roade
honom. Varför kunde inte en tidning utgivas, som bestod av bara
sådana intressanta saker som denna »godbit»? »Tit-Bit! Tit-Bit! Heurekal
Tit-Bitsl Det var så jag fick idén till Tit-Bits», berättar Newnes.
Den 22 oktober 1881 (ett minnesvärt datuml) utgavs första
numret av den nya penny-veckoskriften med detta namn, Tit-Bits.
Framgången var omedelbar och bestående. Efter tre år flyttades affären
till London; påskhäftet 1897 utgick i 671,000 exemplar, ett rekord,
som senare antagligen slagits. Vad innehöll då detta blad? Svaret
gavs i följande karakteristik av G. Steffen (England såsom
världsmakt och kulturstat, 1898):
»Penny-veckoskrifterna äro sammansatta av lösryckta småbitar
av alla möjliga slag; skvaller om ryktbara personer,
naturvetenskapliga smånotiser, historiska anekdoter av äldre och yngre datum,
tekniska upplysningar, rescäventyr i koncentrerad form, sportberättelser,
100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
