Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Tiden efter 1880 - 8. England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDEN EFTER 1880.
alltjämt dess bättre utgivare med bestämda politiska, sociala och
kulturella syften och med motsvarande förutsättningar i bildning och
karaktär, men för massan av redaktörer är det nog att liksom varje
annan fabriksledare, liksom den ovan omtalte Edward Bok, hava en
säker näsa för och erfarenhet om smaken hos det slags folk, man vill
ha till kunder.
Efter denna princip var Newnes’ stora förlag anlagt, efter
densamma ha bröderna Harmsworth byggt upp ett än mer omfattande;
redan 1902 uppgåvos de äga 32 skilda publikationer, och nu torde
deras olika bolag, av vilka Associated Newspapers är det största,
hava ett hundratal. Lagret är utomordentligt väl försett med artiklar
för olika differentierad smak; ensamt populära magasin ha de åtta,
ensamt veckoskrifter för barn ett par dussin o. s. v. Trusten ledes
numera av Northcliffes broder, lord Rothermere, som själv icke är
journalist, men lär äga desto större talang som finansman.
Harmsworths närmaste medtävlare var C. A. Pearson, också han
som sagt en lärjunge till Newnes, i vars Tit-Bits han var manager
1885—88. Sedan han därtill gjort studier i Amerika, grundade han
med ett kapital av 3,000 pd, som han lånat av en släkting, år 1890 sin
Weekly. Ehuru genren inte var ny, blev framgången så stor, att
upplagan redan andra året räknades till 200,000 exemplar, ja, en gång
höll Pearson på att bli ruinerad på grund av för stor avsättning! Bland
de pristävlingar, som tillhöra arten, hade efter amerikansk idé
upptagits ett slag, där det gällde att finna det felande ordet i ett stycke text.
Engelsmännen grepos plötsligt av en sann lidelse för denna sport, och
hundratusentals människor köpte bladet blott för att komma åt
tävlingskupongerna. Pearsons eget tryckeri kunde ej tillfredsställa
efterfrågan, han fick hyra andra, kostnaderna stego våldsamt, men ej
så inkomsterna, ty — och här kommer det egentligen instruktiva i
historien — annonserna ökades inte, och därmed var den stora spridningen
ej blott till ingen nytta, utan rent av en nackdel. Ett domstolsutslag,
som förklarade hela tävlan olaglig såsom ett förklätt lotteri, kom som
en räddning för Pearson; då innestodo i insatser över 700,000 kronor.
Efter det lyckliga slutet på denna för engelskt sportraseri
karakteristiska »missing-word-boom» gick Pearsons affär jämt framåt. Att
han någonsin haft en egen ny idé, har jag ej lyckats upptäcka, men
han har efter hand tagit upp en mängd främmande, kanske med någon
liten förändring. 1893 startade han Short Stories, såsom titeln anger
ett veckoblad för små berättelser, 1896 Pearsons Magazine såsom en
efterapning av Strand och de närmast följande åren en hel rad nya
tidskrifter, modetidningar, skämtblad m. m., bland dem också ett
Royal Magazine, som saldes för tre pence, ett rekord i prisbillighet.
114
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
