Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Tiden efter 1880 - 10. Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKLAND.
både Frankfurter Zeitung och Neue Freie Presse, ehuru den kanske
varken nått den förras soliditet eller den senares överlägsenhet i
följetongen. Men den nordtyska vittsvävande grundligheten och pedantiska
abstraktionen ha numera blivit så härskande, att knappast andra
författare än de, som hava något judiskt påbrå, synas vara i stånd att
skriva en lätt läsbar tysk prosa. Därför hålla sig också utlänningarna
helst till Berliner Tageblatt, men också berlinarna själva hava
uppskattat dess moderna synpunkter och form. I början av 1900-talet
nådde det en spridning av 170,000 exemplar, en siffra som skall
värderas efter tysk skala, vilken håller sig åtskilligt lägre än den engelska.
Dess liberalism fick också bedömas efter tysk ståndpunkt; då
folkhumorn sade: »Vorne pickt es, hinten nickt es», hade den kanske ej
alldeles orätt. Emellertid har det alltjämt bibehållit den främsta
platsen bland Berlins stora tidningar.
Inom det liberala partiet fick Tageblatt 1884 en medtävlare i
Freisinnige Zeitung, språkrör för Eugène Richter, på sin tid en av
Bismarcks främsta motståndare i riksdagsdebatterna. —
Socialdemokraterna åter kommo 1883 så långt, att de i Berlin kunde uppsätta ett
eget dagblad, det bekanta Vorwärts, som alltjämt är partiets
huvudorgan och i olikhet med dylika i andra länder synes kunnat glädja
sig åt en god ekonomi. Vid det nya seklets ingång hade samma
parti sammanlagt inom Tyskland 40 dagblad samt en hel del
veckoblad och tidskrifter.
Konservatismen har sina talrikaste anhängare på landet, men sina
huvudorgan i Berlin. Bismarck själv uppehöll alltjämt nära förbindelse
med pressen, som han gärna smädade och flitigt använde.
Kreuz-Zeitung blev honom snart något obekväm, hellre begagnade han
Kölnische och som officiöst organ Norddeutsche Allgemeine, vilken
understöddes genom prenumeration på ett stort antal exemplar, och som
bibehöll denna ställning ända till revolutionen 1920. Efter avskedandet
måste Bismarck välja ett annat blad och utgöt då som bekant i
Hamburger Nachrichten sin förtrytelse över sina arvtagares missgrepp.
— På det nya seklet var greve Reventlow i Deutsches Tageblatt högerns
främsta penna.
Av alla de nämnda var det väl knappast någon tidning mer än
Berliner Tageblatt, som gjorde nya journalistiska insatser. Emellertid
växte Berlin till en storstad även efter europeiska mått och blev
därmed en jordmån för tidningsaffärer av amerikanskt och engelskt slag.
Föregångsmannen var här August Scherl, som 1883 startade Berliner
Lokal-Anzeiger såsom ett litet veckoblad med rent lokal karaktär till
ett pris av ett par pfennig. Bliven daglig utvecklades tidningen snabbt,
så att den till slut gick om alla andra; genom samarbete med Daily
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>