Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. De nordiska länderna - 1. Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NORDISKA LÄNDERNA.
1844 avskaffades indragningsmakten, »rabulist»perioden var förbi,
och Aftonbladet blev ett mera seriöst organ, där de långa utredande
artiklarna togo försteget för polemiken.
Hierta hade dragit till sig utmärkta medarbetare, såsom H. B.
Palmær, vilken vann beståndande rykte för sina omsorgsfullt slipade
försmädligheter, O. P. Sturzen-Becker (Orvar Odd), som efter mönstret
av Jules Janin och m:me de Girardin bildade sig till en ypperlig
politisk och litterär kåsör, J. P. Theorell, en på flera områden kunnig
man och en god penna, Love
Almqvist, som med sitt geni och
sina — låt oss säga — subjek-
tiviteter var en skäligen ojämn,
ibland ganska besvärande och
till sist fatal redaktionsmedlem.
Bredvid Aftonbladet lyckades
C. F. Dalman omskapa det gamla
annons- och insändarbladet Dag-
ligt Allehanda till en andra stor
liberal tidning, jämväl ett organ
för huvudstadens estetiska in-
tressen. — En fribytare var och
förblev M. J. Crusenstolpe, som
efter att ha blivit avvisad av
Carl Johan blev dennes argaste
kritiker. Firad icke minst för det
fängelsestraff han (1838—41) fick
utstå för dessa angrepp, beundra-
Bild 62. J. C. ASKELÖF. des han omåttligt för sin stil,
en sirlig och försåtlig förening
av riddarhusets gustavianska retorik och moderna inslag från franska
pamflettister. Crusenstolpes broschyrserie Ställningar och förhållanden
utvecklades efter hand till en månadsrevy, där skandaler av offentlig
och enskild natur blevo omsorgsullt utlagda.
Carl Johan hadc sina besoldade skribenter, utan anseende och
inflytande, men en bundsförvant av rang, J. C. Askelöf. Bevarande
sin självständighet gentemot regeringen, med ypperliga förbindelser
bland diplomaterna och ämbetsmännen, med en förträfflig klar stil,
med stor polemisk talang var han den mest fruktade konservative
publicisten. Men hans Svenska Minerva (1830—48) var blott ett litet
halvveckoblad, och man kände behovet av att även på denna sida
få till stånd en stor daglig tidning. Försöket gjordes av akademikern
B. von Beskow — med hjälp av andra högt uppsatta och med littera-
156
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
