Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. De nordiska länderna - 2. Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANMARK.
Å andra sidan var oviljan över Politikens ton så stark, att redan
1899 en protest däremot avgavs av ett antal betydande personer,
däribland så utpräglade vänstermän som Harald Høffding och Herman
Trier. Om verkan icke var omedelbar, så uteblev den icke alldeles.
1902 upprättades Extrabladet, en billig middags-upplaga, i vilken
också den gamla tonen fortsattes; här har Cavlings broder, den ovan
(s. 151) nämde Frejlif Olsen, haft sitt hemvist. Politiken själv blev
en smula mera seriös, och Cavling inrättade en särskild avdelning under
strecket, »Kroniken», som skulle vara något för sig. Där avhandla
framstående vetenskapsmän och författare aktuella spörsmål inom
sitt fack, utan att därmed försvära sig till tidningens egen ståndpunkt.
Detta grepp, som också begagnats på andra håll, har visat sig lyckligt;
även en del av de nyssnämnda protestanterna’ ha sålunda blivit
Politikens medarbetare. Upplagan, som 1905 var 23,000 exemplar, har
av Cavling drivits upp till över 70,000.
Socialdemokraternas press började 1871 blygsamt med veckobladet
Socialisten, men därur uppväxte inom några år dagbladet
Socialdemokraten, som sedan fick avläggare i landsorten, så att partiet 1900
hade tretton dagliga och en hel rad andra publikationer, och denna
press tyckes också i ekonomiskt hänseende vara bättre ställd än i
andra länder. Måhända hänger detta samman med att den också i
högre grad är en arbetarnas press, skriven av män, som utgått ur
deras egen krets; såsom exempel kan nämnas J. Jensen, Köpenhamns
finansborgmästare sedan många år. F. J. Borgbjerg är en bland de få,
som utgått från universitetet; de andras högskola har varit
fackorganisationerna. Om artiklarnas form därför icke alltid varit akademiskt
oklanderlig, så har övertygelsetroheten kanske varit mera solitt
grundad än på andra håll.
Ett omnämnande och en honnör förtjänar den danska pressen i
Slesvig. Väl bekant är det uthålliga och uppoffrande arbete, som där
nedlagts på att hålla danskt sinne och dansk kultur vid makt, och
det under de mest tryckande förhållanden. Brutalitet och dumhet i
förening utmärkte det preussiska regementet på ett sätt, som man
före världskriget icke trodde vara möjligt uti något annat
västeuropeiskt land. Och pressmännen voro givetvis isynnerhet utsatta därför.
Redaktören för den förnämsta tidningen, Flensborg Avis, Jens Jessen,
fick tillbringa sammanlagt fyra år i fängelse. Ett annat organ av
betydelse var Hejmdal, som från 1893 leddes av H. P. Hanssen, också
danskarnas representant i tyska riksdagen. Icke mindre varmt nationellt
sinnad, var han nog mera realpolitiker, men gentemot det preussiska
förtrycket stod alltid fronten helt sluten. Okuvade uppnådde
sönderjyderna den timme, då med världskrigets avslutning befrielsen kom.
181
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
