Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. De nordiska länderna - 2. Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANMARK.
Vilken stark utveckling av den danska pressen de nyss berörda
förhållandena medfört under 1800-talets sista decennier, kan
ådagaläggas med siffror. Antalet med posten befordrade tidningsnummer,
vilket 1882 utgjorde ungefär trettio millioner, hade 1897 stigit till
nära sjuttiotvå.
Denna stegring torde framförallt hava kommit vänstern till godo.
Till vad som ovan antytts om landsortspressen bör fogas, att även
den radikala, europeiska vänstern fått sina organ inom densamma;
såsom det förnämsta där nämnes Fyens Venstreblad. Den
konservativa landsorten har däremot, uppgives det, endast en större tidning,
Jyllandsposten i Århus.
Den — i grunden också ganska konservativa — danska
bondevänsterns press i huvudstaden har varit underkastad åtskilliga
omskiftelser. Efter Bergs död var Morgenbladets roll utspelad, och
i dess ställe trädde 1892 Dannebrog, grundat med stöd av den
beryktade Alberti som organ för den moderata vänstern; det
upphörde 1910. — Över huvud hava i Köpenhamn en hel rad
tidningar under de senare årens lopp framträtt och försvunnit, de där
varit språkrör för vissa grupper eller klasser: arbetsgivarna,
lantbrukarna, finansen o. s. v. Bland dessa skall blott en här nämnas:
Köbenhavn. Startat av Ove Rode 1889 såsom ett litterärt blad vid Politikens
sida, har det undergått flera förvandlingar, en tid varit utpräglat
nationalistiskt och slutligen 1922 förvärvats av den moderata vänstern
för att tjäna såsom dess officiösa organ.
De största tidningarna i Köpenhamn äro emellertid fortfarande de
gamla Berlingske, Nationaltidende och Politiken. Med sina stora
upplagor och med sina massor av annonser hava de en ställning, som
icke lätt rubbas. I sist nämnda hänseende har dock Politiken haft
vanskligheter, i det att den på grund av sin hållning i vissa strejkfrågor
från 1920 blev bojkottad av en del stora firmor. Den synes emellertid
kunnat rida ut stormen.
Nationaltidende var med sina traditioner bestämt att bli organ för
de nationalistiska strömningar, som märktes redan före kriget och
som under detta drevos upp till chauvinism. Så förklarliga dessa
känsloströmningar voro i betraktande av hela läget, kan man nog ej
undgå att tillskriva dem uppkomsten av en stämning, som gjort
Danmark mer än åtminstone Sverige till ett offer för kristidsfenomenen.
Berlingske har, sedan det 1910 kommit under ledning av Chr.
Gulmann, varit det rörligaste av de tre. Det har föryngrats och
utvidgats i alla moderna riktningar, ungefär som förut Svenska
Dagbladet, och därjämte har det satt upp ett litet middagsblad, »B. T.»,
som framgångsrikt konkurrerar med Extrabladet om den allra bredaste
18:3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>