Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. De nordiska länderna - 4. Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLAND.
De få socialdemokratiska tidningar, som utkommit på svenska,
ha icke lyckats vinna någon större spridning eller betydelse.
Såsom ett kulturorgan av rang med betydelse även för Sverige
bör nämnas Finsk tidskrift, grundlagd 1876 av C. G. Estlander och
fortsatt av R. F. von Willebrand. Bland övriga tidskrifter bör nämnas
(den två gånger i månaden utkommande) Argus, där W. Söderhjelm,
Gustaf Mattsson, G. Castrén och andra behandlat framförallt
litterära och kulturella ämnen. Den överraskande långa tid, som Finsk
Tidskrift lyckats bestå, är ett vittnesbörd om den uppoffring
svenskarna i Finland äro beredda till för att hålla uppe sina organ.
Den finskspråkiga tidningspressen har under det senaste halvseklet
utvecklats oerhört snabbt. Suometar efterträddes 1869 av Uusi
Suometar (från 1919: Uusi Suomi), det första finska dagbladet, vilket blev
huvudorganet på sitt håll, men dess konservativa hållning framkallade
med tiden en opposition, vilken ledde till uppsättandet av det
ungfinska, europeiskt kulturradikala bladet Päivälehti från 1890; då det
1904 indrogs, efterträddes det av Helsingin Sanomat, nu organ för
det finska framstegspartiet. Socialisterna fingo 1895 sitt språkrör i
Työmies, som efter upproret 1918 förvandlades till Suomen
Sociaalidemokraatti. Det politiskt betydelsefulla finska lantmanna- eller
småbrukarpartiet har tillsvidare icke något organ i huvudstaden.
De finska tidningarna och tidskrifterna (bland dessa är Valvoja,
från 1880, en motsvarighet till Finsk tidskrift) voro länge i antal och
spridning underlägsna de svenska, men ungefär med nittiotalet inträdde
en förskjutning, och vid sekelskiftet räknades ungefär 150 finska
periodiska publikationer av olika slag mot 80 svenska; 1922 voro
motsvarande siffror 280 och 100.
199
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>