Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Räddning i dödsfara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som innehöll löfte om beskydd för staden på vissa
vilkor. Der sågs borgmästaren, hela rådet och de
förnämste af borgarne. Alla betraktade mig med
blida blickar.
Borgmästaren, en ärevördig, gråhårig gubbe,
reste sig upp från sin plats och höll till de församlade
ett tal, i hvilket han uppmanade till hörsamhet
mot den svenske konungen.
»I ärlige rådmän», sade han, »och borgare i
Pasewalk! Det är eder icke oveterligt, huru de
kejserliga skarorna fara fram i vårt fattiga land, huru
de röfva, bränna, skända och utöfva alla andra
rysligheter, som tänkas kunna. Nyss hafva budbärare
från Penkun bragt oss tidningar om de gräsligheter,
som öfvergått denna stad. Mitt råd är derför att
vi utan lång tvekan gå in på den svenske konungens
vilkor. Han lärer, såsom det förljudes, vara
en rättvis och mild herre, hvilken af Gud blifvit oss
sänd till en räddare.»
Knappt hade den vördnadsvärde gubben yttrat
dessa ord, förr än dörrarne till salen öppnades och
en borgare instörtade med stor brådska och håret i
oordning.
»Kroaterna äro här!»
Vid detta den inträdandes rop afmålade sig en
plötslig förskräckelse på de fleste borgarnes anleten.
Endast borgmästaren bibehöll sitt lugn. Blott
ett par ord gingo öfver hans läppar, men i de orden
afspeglade sig hans själs stora sorg öfver det öde,
som väntade hans fädernestad. Hans ord voro:
»Således för sent!»
Derefter satte han sig ned och hvar och en
afbidade med spänd väntan hvad som ske skulle.
Icke länge varade vår ovisshet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
