- Project Runeberg -  Fänrik Flinks minnen : Scener ur 30-åriga kriget /
107

(1881) [MARC] Author: Ragnar Pihlstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Fiendtliga anslag, som misslyckas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förde han dess mynning ett par tum åt sidan och
... man tänke sig min vrede! ... rakt mot
hjeltekonungens hjerta. Döden lurade i detta ögonblick
på sitt ädla rof. En sekund till, och den svenska
hären skulle hafva förlorat sin anförare och Sveriges
land sin konung, protestanterne i Tyskland sin
räddare och hvarje ärlig man den bäste bland vänner.

Ögonblickligen rann der upp i mitt inre ett
ljus rörande hela denna lömska gerning. Ulrik
Apfelbaum var, det insåg jag tydligt och klart, ett
från kejserliga sidan utskickadt kreatur, hvars
uppdrag gälde att taga konungens lif. Nu skulle den
förrädiska gerningen ske. Nu skulle den evangeliska
trons ende försvarare falla för en feg lönnmördares
kula.

Jag ryste för hvad som skulle inträffa, anseende
konungens död oundviklig.

Gustaf Adolf hade redan uttalat ordet »gif ...»
af befallningen »gif eld», då jag snabbare än
tanken, hastigare än den flammande ljungelden gaf
med ändan af min gevärspipa ett kraftigt slag åt
Ulrik Apfelbaums skjutvapen, så att detta ändrade
sin rigtning.

Åtminstone trodde jag mig hafva ändrat kulans
bana, men den krutrök, hvilken, under ögonblicken
efter salvans lossande, utbredde sig från vårt led,
hindrade mig från att strax varsna någonting.

Men knappt hade ekot af gevärssalvan bortdött
bland husraderna, förr än jag förnam ett gällt,
genomträngande skri af en enda röst. Det kom
från folkskaran, som stod framför oss. Jag sade
dervid till mig sjelf:

»Troligen har du genom din mellankomst varit
en ofrivillig orsak till en menniskas död, åt hvilken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:36:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prflink/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free