- Project Runeberg -  Fänrik Flinks minnen : Scener ur 30-åriga kriget /
263

(1881) [MARC] Author: Ragnar Pihlstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Huru Gustaf Adolf gick öfver Lech

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfver den öfriga stranden, stod konungen på
eftermiddagen och tycktes öfverlägga med sig sjelf om
sin ställning och de åtgärder, som borde företagas.
Icke långt derifrån stod jag och betraktade vågornas
vilda lopp med det intresse, som en sådan scen
sällan förfelar att väcka. När jag då händelsevis
kom att blicka från vattnet upp till det ofvanför
belägna fiendtliga lägret, blef jag varse, hurusom
en af dess kanoner med stor omsorg af manskapet
riktades just mot den plats, der konungen befann
sig. Som denne tydligen stod inom skotthåll för
den fiendtliga kulan, kunde jag icke annat än
intagas af farhåga för konungens lif — en farhåga, som
icke dröjde att gifva sig luft i ett utrop:

»Min herre och konung! Man sigtar på eder!»

Konungen blickade hastigt upp och varsnade
genast faran, dock icke förrän i samma ögonblick,
som luntan fördes intill kanonen. Raskt ilade
konungen till sidan och några få ögonblick derefter
fårade kulan marken just på den plats, hvarest
konungen nyss hade stått.

»Värdes förlåta, att jag dristade ....,» började
jag en ursäkt.

»Ah, min käcke Flink, någon ursäkt behöfves
alldeles icke. Du har ännu en gång räddat din
konungs lif, och jag tackar dig hjertligen derför,
ty jag vet, att det icke är Guds vilja att låta frukten
plockas, innan den är mogen.»

Konungen aflägsnade sig, synbarligen försänkt i
djupa tankar, och äfven jag lemnade stranden, inom
mig undrande öfver, huru vis och allseende den
Försyn måste vara, som kan följa hvar och en af
de dödlige på deras olika vägar och beskärma hvar
och en af dem med samma förutseende nåd. Jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:36:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prflink/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free