Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. En utflykt till Tyrolen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lustars tillfredsställande sänder trogna tjenare i
slika uppdrag och bereder dem en sådan död, då
de hade kunnat i en god sak och ännu många år
vara honom till nytta!
När jag återkom till grottan, fann jag Aurora
vaken. Hon hade lemnat sitt läger och befann sig
i ganska stor ångest för min skull.
»Du stygge fänrik, min egen älskling! Hvar
har du varit?»
»Jag skall omtala allt, men först måste jag
sörja för min stackars häst. Han har haft ett svårt
arbete.»
Sedan jag sörjt för hästens behof, satte jag mig
ned på en sten och Aurora tog plats vid min sida.
Nu berättade jag henne hvad jag hade företagit.
När jag kom till berättelsen om ryttaretruppens
bedröfliga ändalykt, försökte jag att minska
rysligheten af denna scen så mycket, som möjligt, men
jag kände ändå, huru en rysning af fasa genomlopp
hennes lemmar.
»De arma menniskorna! Men du kunde icke
göra annorlunda!»
»Nej,» svarade jag, »hade icke hela skaran
omkommit, så skulle vi i morgon ovilkorligen hafva
blifvit tillfångatagna. Någon möjlighet till
undflykt fanns icke. Jag skulle eljest heldre hafva
flytt med dig, än räddat oss på detta sätt.»
»Gud hjelpe deras själar! Deras herre bär
ansvaret för deras död.»
»Nu måste du emellertid gå till hvila, min
älskade Aurora. Vi hafva i morgon en tröttsam
dagsresa för oss. Dock hoppas jag, att vi nu skola
kunna i lugn och ro fortsätta vår färd.»
Efter ett hjertligt godnatt och en varm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
