Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Ett ströftåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sidogata. Det föll mig in, att han möjligen skulle
kunna undgå mig och att han, varnad genom denna
förföljelse, kunde föra sitt sköna byte till en annan
trakt, hvarest hon vore svårare att finna.
Hastigt vände jag mig om i sadeln och vinkade
med handen åt Trogen, att han skulle rida fram
till min sida. Han sporrade hästen och jag hade
honom snart bredvid mig.
När vi nu i detsamma kommo midt för den
sidogata, der jag hade sett Ulrik Apfelbaum vika
af från hufvudgatan, red jag afsides, för att lemna
tåget frihet att draga förbi oss. Ryttarne fortsatte
sin väg, utan att bekymra sig om mig. De hade
icke fått befallning att stanna och derför fortsatte
de sitt tåg utan afbrott.
»Ser du,» sade jag till Trogen, »den der munken,
som går dernere i gränden?»
»Ja!»
»Följ den mannen och lemna honom icke ur
sigte, till dess jag kommer igen. Går han in
någonstädes, så håll vakt utanför. Lemnar han
staden, så följ efter honom, men lemna då ett par
skrifna rader till mig i värdshuset här på hörnet.
I hvarje värdshus, som du drager förbi, under det
att du förföljer honom, bör du äfven lemna
underrättelser om den väg, som du tagit. För öfrigt bör
du hvarje dag meddela värdshusvärden här
kunskap om, hvar jag kan träffa dig, så länge du är
här i Amberg. Här har du penningar. Skynda!»
Trogen aflägsnade sig i samma rigtning, som
Ulrik Apfelbaum hade tagit. Jag kunde nu vara
öfvertygad om, att han icke skulle undgå mig.
Gladare till sinnes, sporrade jag min gångare
och befann mig snart åter i spetsen för tåget,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
