Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. En eröfrad borg och en återfunnen brud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Det blott synes eder så», genmälde Trogen
uttrycksfullt.
»Jag önskade verkligen få veta dina tankar i
denna sak.»
»I kunnen väl föreställa eder, att jag ingalunda
har förspilt min tid i sysslolöshet under de dagar,
som jag tillbringat här. Natt och dag har jag
smugit mig omkring fästningen och derunder samlat
en mängd iakttagelser, som I nu vid första anblicken
icke kunnen sjelf göra. På dessa rön har jag
bygt mitt förslag och jag är så viss om dess framgång,
att jag skulle till och med vilja föreslå eder
att sända budskap till konungen genast med begäran,
att han måtte hitsända en besättning, hvilken
fortfarande kan hålla honom borgen till handa.»
»Nej, min gosse, dermed vilja vi ännu töfva,
till dess borgen är i våra händer.»
»Nå, det tillhör eder att afgöra den saken. Den
kommer icke mig vid.»
»Jag längtar efter att få del af hvad du
iakttagit», sade jag otåligt.
»Först och främst har jag inhemtat, att borgens
besättning utgöres af etthundra man.»
»Således fyradubbelt vår styrka!» sade jag
suckande.
»Rigtigt! Vidare har det varit möjligt att
upptäcka ett ställe, hvarest det skulle vara tänkbart,
att en skara djerfva, oförvägna män kunde bestiga
murarna utan att blifva sedda af vaktposterna.»
»Ah», utropade jag gladt öfverraskad, »och hvar
är detta ställe? Kan man varseblifva det från den
plats, der vi nu befinna oss?»
»Ja! I sen det ställe, hvarest muren tyckes
stå vid sjelfva randen af klippan och blott utgöra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
