Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. En eröfrad borg och en återfunnen brud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nu gälde det att uppsöka det ställe, hvarest
borgens besättning hade sitt tillhåll. Sakta smögo
vi oss framåt mot de väldiga byggnaderna, från
hvilkas fönster vi sågo ljussken uttränga. När vi
kommo närmare, funno vi, att de upplysta fönstren
tillhörde borgstugan.
Derinne var borgens besättning samlad.
Några sutto vid bordet, ätande eller drickande, andra
hade lagt sig till hvila på bänkarne, som lupo kring
den rymliga salen. Åter andra sutto i grupper på
golfvet, samtalande om allehanda ting, kanske om
sin hembygd eller om sina makar och barn långt
borta härifrån.
Jag posterade några af mina karlar utanför,
på det att de skulle kunna förhindra dem, som
möjligen komme att fly genom fönstren, och trädde
med de öfriga raskt och beslutsamt in i borgstugan,
der vårt oförmodade inträde väckte den största
bestörtning.
Några flydde genom fönstren och föllo i
händerna på mitt folk. Andra, mera modiga, grepo
sina svärd. De sofvande vaknade och gnedo sina
ögon, liksom för att förjaga en syn, hvilken icke
kunde förefalla dem annorlunda, än såsom en hemsk
dröm.
Vi anföllo oförtöfvadt dem, som gripit till sina
vapen. En kort stunds strid uppstod, under hvilken
flera af fienderna fingo sätta lifvet till. Då
ropade jag till de öfriga:
»Gifven eder! Jag lofvar eder lifvet, om I
nedläggen vapen.»
De sågo på hvarandra, liksom om ingen hade
velat vara den förste.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
