Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. »Konungen blöder!-Konungen är skjuten!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och lade mig på båren. Derunder kände jag en
olidlig smärta i bröstet. När de sedan lutade sig
ned för att upplyfta båren, hviskade jag:
»Min ring!»
Naturligtvis blefvo de förvånade öfver detta
utrop, men sedan jag med få ord hade förklarat
sammanhanget, blef den för mig dyrbara klenoden vid
lyktans sken snart uppsökt. Med glädje öfver att
hafva fått behålla den tryckte jag den till mina
läppar upprepade gånger.
Jag fördes till Lützen och inqvarterades i ett
af de få hus, som den af Wallenstein anstiftade
eldsvådan hade skonat. Der erhöll jag en beqväm
säng och en varm kammare samt all den hjelp,
som det beskedliga värdfolket kunde lemna mig.
Hans Färdig ilade ut att söka en fältskär eller
läkare.
Smärtorna i mitt bröst ökades med hvarje
stund och blefvo till slut så outhärdliga, att jag
för tredje gången förlorade medvetandet om mig
sjelf och hvad som tilldrog sig omkring mig.
Huru länge mitt sanslösa tillstånd nu räckte,
det vet jag icke, men troligen var det flera dagar,
ty då jag åter öppnade ögonen, fann jag Aurora vid
min sida, och det hade ovilkorligen åtgått ganska
lång tid, innan bud kunnat hinna till bergfästningen
och innan min trolofvade sedan kunnat hinna hit.
Jag ville tala, men Aurora lade sin lilla hand
på min mun och sade med ljuf och smekande
stämma:
»Läkaren har sagt, att du icke får tala ännu
under några veckor. Han säger äfven, att det är
ingen fara för ditt lif, om du blott får vara i ro
och stillhet. Du kan icke tänka dig min glädje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>