- Project Runeberg -  Nils Dacke /
116

(1884) Author: Ragnar Pihlstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116
säte, der lian hittills sutit, öeh säg im, att rnutikeu var djupt
tankfull, nästan mörk och dyster i hågen.
»Hvad nu?» utropade upprorsmakaren. »Hvi sörjen •
I, fader Göran? Allt går oss ju väl i händer och vi halva
intet att klaga. »
Patern spratt upp, liksom om han hade stungits af en
orm. Utan tvifvel hade han ieke begripit livad hans yngre
vän sade, ty han utropade häftigt:
»Redan! Aro filistéerne här redan?... Till vapen för
Israel, I väktare på Zions heliga murar! Till vapen! Död
ät hedningarne!» *
»Nå, lugna er, vördige fäder! Icke finnas här några
filistéer. »
»Jaså, det var således blott en dröm,» sade nu patern
mera saktmodigt. »Jag drömde, att stridens stund var inne,
men ... nå, den kommer snart,den skall komma öfver de
gudlöse kättarne såsom en tjuf om natten, såsom ett regn
från en klar himmel och såsom en frostnatt öfver den spä-
da, blommande plantan." Ve de filistéer, ty deras tid, deras
eländes tid är nära, säger Herren!»
»Gud gifve det!»
»Tvifla icke, min son! Du har i dag blifvit af folkets
röst, som är Guds egen röst, vald till anförare, men ännu
är du icke invigd till det heliga kallet. Kqm!... Kom!
Nu, i denna natt skall du smörjas med den heliga Anda
och beklädas med kraft af höjden, att du må blifva väldig
och oöfvervinlig såsom de gamle doftiare i Israel. Koro,
min son, du Guds utkorade!»
Munken reste sig upp och gick tvärs öfver golfvet bort
till dörren, som han öpnade, och trädde ut på det af klart
månsken belysta berget. Hans ord, hans min, hans håll-
ning voro så högtidliga, att till och med den gudlöse och
för allt religiöst i sjelfva verket helt och hållet likgiltige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:37:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prndacke/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free