Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
täckt, som i detsamma en skarp qvinnoröst började
skria:
»Här är han ... här! . . . här!»
Det var lätt för Arvid att igenkänna den snäsiga
gumman, som på ett så ohöfligt sätt liade vägrat honom
nattqvarter i sin koja. En grof karlröst, som tycktes komma
från bergets sluttning, svarade:
»Håll fast honom, mor! Vi komma genast!»
Och nu började på gångstigen ett svärjande, ett tram-
pande och ett bullrande med vapen, hvilket fullkomligt
tydligt ådagalade för Arvid, hvaruti faran egentligen bestod.
Han insåg utan ett enda ögonblicks eftertanke, att lians
förföljare, då de förgäfves hade sökt honom på den ena af
skiljovägarna, liade vändt om och tågat framåt på den andra,
att de hade kommit till kojan, der den snäsiga gumman
bodde, och af henne inhemtat, att han ridit förbi. Sanno-
likt hade käringen äfven från sin stuga eller från något
annat ställe i närheten bevittnat, hvar han tog sitt natt-
qvarter, och funnit det med sin fördel eller sina åsigter för-
enligt att tjena hans fiender såspm vägvisare. Alla dessa
reflectioner gjorde Arvid på kortare tid, än den grofva rö-
sten behöfde för att tillropa gumman sitt här ofvan %upp-
gifna svar.
Arvid hade således råkat i en fälla, ur hvilken han
icke tycktes hafva någon möjlighet att befria sig. Han var
emellertid icke den, som lät nedslå sitt mod af någon mot-
gång, utan hans lijerna var redan i sträng verksamhet för
att uttänka en plan för hans handlingssätt, och under det
att han öfverlade, expedierade han den alltjemt skrikande
käringen på det enda sätt, som hennes nedriga handling för-
tjenade.
Utan att säga ett ord, reste han sig upp och grep den
gamla qvinnan med sina starka armar, upplyftade henne
från marken och kramade henne så eftertryckligt, att hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
