Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
»Är det möjligt?»
»Jo, du! Konungens fogdar grassera ibland oss värre
än om de vore våra fiender. Om de se en qvinna, som be-
hagar dem, så låta de sina knektar bortföra henne. Otn
jag har en oxe, så pekar fogden på den och säger: den
oxen är min, ty du, bonde, har icke rätt att ega hvad som
är godt och vackert. Jo, så står det till.»
Fader Lars hade nog icke alldeles orätt, han, om el-
jest historiens vittnesbörd är tillförlitligt.
»Bevara oss!» utropade Hans. »Alla helgon och Guds
moder bevare oss nådeligen! .. . Hm! Jag blir rigtigt ka-
tholsk i hufvudet, när jag hör talas om sådana dåd.»
»Ser du, Hans, derför att kungen låter frälsemän och
fogdar behandla oss som osjäliga djur, derför äftma nu vi
bönder slå ihjel den der herr Måns, som står der på ste-
nen och pratar dumheter på konungens vägnar, och derefter
förena vi oss med Dacke. Väl är Dacke också en bof, men
han är i närvarande stund den ende, som kan beskydda oss
mot frälset och fogdarne. Dessutom strider Dacke för deu
gamla, rätta läran och derför äro helgonen med honom.»
»Du tror då, att den gamla läran är bättre än den
nya?» sporde Hans, hvilken, såsom vi veta, aldrig hade
lyckats komma till någon fast öfvertygelse i religionsfrågan.
»Om jag tror? .. . Men, för böfveln, karl. . . hvarthän?»
»Jag ser derborta én gammal god vän...» svarade
Hans med stor brådska. »Släpp mig, fäder Lars!»
»Nå, så gå då! ... Jag skulle annars hafva gjort frå-
gan om den gamla och nya kyrkan klar för dig inom en
minut. »
Hans Trädgårdsdräng hörde icke hvad fader Lars
brummade, tv han var redan långt borta. Han hade sett
en skymt af en liten puckelrygg, hvilken icke var honom
obekant. Rigtigt säker på sin sak var han visserligen icke,
men han ville förskaffa sig visshet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>