Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
och lato höra ett skrän, såsom när korparna hitta ett lik
på heden.
Att kasta sig af hästen, föra de tre djuren in i ett
portlider och tillstänga portarna för detta samt sjelf störta
in i prestgårdens boningshus, det var för Hans blott några
ögonblicks verk. Från rum till rum ilade han, sökande
efter någon menniska, som kunde visa honom till prostens
kammare, men han fann ingen och derför måste han på
egen hand leta sig fram till den vördige kyrkoherdens ar-
betsrum.
Herr Simon hade nyss tändt sin studerlampa och satt
nu framåtlutad öfver sin bok, en liandskrifven samling af
påfliga bullor ocli katholske biskopars herdebref. Den lu-
therska postillan hade blifvit kastad i bokkistan, för så vidt
den verkligen hade undgått faran att blifva å båle bränd
af den nu till både kropp och själ helt och hållet påfviske
herr Simon.
Dominus ac, redemptor noster...» läste herr Simon half-
högt och med djupt begrundande ton och min.
I)å rycktes dörren upp och vår ärlige gamle Hans in-
trädde till den studerande kyrkoherden, som upphörde med
läsningen och hedrade den störande ined en arg och ursin-
nig blick.
»Vördige herre. . .» började Hans ett tal, som han
hade ämnat göra både vördnadsfullt, och rörande.
Herr Simon strök luggen ur sin panna, reste sig upp
med hotande uppsyn och dundrade;
»Ho äst du?»
»Jag är en förföljd stackars ...»
»Ditt namn?»
»Hans Trädgårdsdräng kallas jag gemenligen.»
»Din hemvist?»
Vördige herre . . .»
»Svara! Hvadan äst du?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
