Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358
»Jag har tänkt ut en plan, ora hvilken jag har goda
förhoppningar, att den skall lyckas. Hör noga på, Arvid!»
»Kan du tvifia derom?»
»Nej, så orättvis är jag icke. Du vet nu, vid hvilken
tid på aftonen klockan sammankallar munkarne till messan.
När detta sker i morgon afton, måste du befinna dig på
ieke alltför långt afstånd från det sista lmset i raden. Del-
är dessutom lätt igenkänligt derpå, att det ieke har några
rigtiga fönster, utan endast små gluggar. Der sitter jag
fången och der hemtar priorn mig till messan. Tag dig
emellertid noga i akt för att låta priorn se dig, när han
går in till mig. Det är bäst, att du gömer dig i skogen,
som ligger ganska nära stugan. När jag sedan vid den vär-
dige herr priorns sida vandrar bort till kapellet, blir det din
sak att befria mig från hans besvärliga sällskap, och när du
har detta gjort, äro vi fria. Ah! Det är sant . . . jag har
glömt att förtälja dig, att i nmnkarnes stall finnes en präk-
tig häst, hvilken de af priorn utskickade munkarne funno i
ett snår i skogen samma dag, då du hemfördes sårad.»
»Ah! . . . Har du sett den hästen? Hurudan är den
till färgen?»
»Sett den, har jag icke, men väl tycker jag mig hafva
hört priorn säga, att den är jerngrå.»
»Gud vare lofvad! Det är min egen häst. Jag hade
bundit den i skogen. Nu är ingen fara, min Christina.
Ridande på min eldige jerngråe springare och med dig i
min famn, fruktar jag ingen förföljare i verlden. Jag skall
använda morgondagen till att uppsöka och undersöka någon
lämplig skogsväg, så att vi utan svårighet kunna finna här-
ifrån i nattens mörker. Hvad det skall kännas angenämt
att åter sitta i en sadel!»
Arvids glädje öfver utsigten att återfå sin häst fram-
kallade hos Christina en helt naturlig och liknande idéför-
bindelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
