Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404
*r
Moloch) snart sagdt har lärt dibarnen att med sublimt förakt
betrakta sä onödiga »ceremonier» som äktenskapet. Stackars
Dacke! Han har dock den äran, att till och med en Linné
eller Tegnér dela hans öde, ty nu för tiden finnes ingen
skolpojke, som icke kan kritisera Linné, och ingen ledamot i
svenska akademien, hvilken icke kan pâ en half timme be-
visa, att Tegnér icke var skald. Dacke var stor i sin odygd,
men den ännu mera odygdiga efterverlden känner ingen be-
undran för honom, och detta beror icke derpä, att efterverl-
den finner honom vara ett moraliskt missfoster, utan derpä
att efterverlden finner honom alltför mycket bunden af »duma
vanor». Hvarför skulle han tvinga priorn att viga honom
vid Christina? Vår . tids skandalkrönika lemnar tillräckligt
mänga bevis pä, huru en person i våra dagar skulle i hans
ställe hafva handlat. Lefve upplysningen!
Priorn visste, att han måste dö, om han icke ut-
talade vigselformuläret öfver missdådaren och hans bleka,
röfvade brud. Den gamle mannen saknade martyrmodet.
Hvad mera? Hela verlden saknar detta mod. .Kanske tyckte
gubben i detta • ögonblick, att han icke var beredd att dö,
att ännu återstod en eller annan nödvändig bot och bättring,
att nådatiden Var honom alltför dyrbar. Gud vet det och
den Eviges barmhertighet har visserligen längesedan förlåtit
honom den synden. Han läste. Darrande var hans röst.
Upprördt var hans sinne. Tårade voro hans ögon. Men
han läste och läste. Ord för ord gick vigselformuläret öfver
hans läppar. Nils Dacke log som satan 1er. Pater Göran
grinade så som de onda andarna grina. Det var hemskt,
men ingen såg det — ingen utom Gud.
Vaxljusen, som blifvit tända för att lysa de vänlige
klosterbröderne under messan, brunno lika klart och spredo
samma sken öfver denna bedröfliga scen. Väl blickade
priorn stundom upp till tempelhvalfveu för att se, om de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
