Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Inkomstskatten och den faktiska skattefördelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 PROGRESSIV BESKATTNING.
ligen 250 kr. återstå såsom hans skattepliktiga
inkomstbelopp. Under förutsättning, att detta genom
taxeringsmyndigheternas välvilja värkligen sker, hvilket dock icke
ofta torde vara fallet, skulle en dylik arbetares direkta
skatter till stat och kommun, de personella afgifterna
inberäknade, uppgå till ett tjugutal kr. (något mer eller
något mindre alltefter olika kommuner och under olika
år) eller c:a 2 proc. af hela hans inkomst. Får däremot
sistnämnda afdrag icke göras skulle skatterna uppgå till
mellan 30 och 40 kr. eller c:a 4 proc. af hela inkomsten.
— Vi bortse här från kommuner där utskylderna äro
osedvapligt höga.*)
I jämförelse härmed får emellertid en person med
några tusen kr:s inkomst, som alltså icke åtnjuter något
afdrag, betala en omkring dubbelt så hög skatteprocent,
och detta förhållande skärpes än ytterligare, i synnerhet
för de mycket höga inkomsterna genom den från och med
nästa år utgående inkomstskatten (hvarom mera längre
fram). Funnes alltså blott dessa direkta skatter, så kunde
man ju säga, att de smärre inkomsterna vore ganska fogligt
behandlade. Men låtom oss nu se till, huru detta
förhållande ställer sig, om man tar i betraktande jämväl
konsumtionsskatterna.
I en del tidningar förekom för några år sedan en
uppgift om, hvad »en skötsam arbetarefamilj, bestående af
man, hustru och två barn», hvars inkomst beräknades till
900 kr., under loppet af ett år förbrukade af de
tulldragande lifsförnödenheterna: mjöl, kött, fläsk, smör, gryn,
kaffe, socker och sirap samt kläder och skodon. Genom
jämförelse med andra för mig tillgängliga arbetarbudgeter
har jag kunnat öfvertyga mig om, att den där gjorda
beräkningen ingalunda är öfverdrifvet hög. Särskilt är den
uppgifna förbrukningen af den nu så drygt beskattade
artikeln mjöl lägre, än som torde motsvara förhållandet i
flertalet arbetarhem.
*) På grund af oklarhet i vissa lönekonventioner har man på
senare tid kommit på den lysande idéen att i en del församlingar Iåta
skatterna till prästerskapet utgå i proportion till hela inkomsten utan
något bevillningsfritt afdrag, så att arbetarne i dessa kommuner
stundom få betala lika mycket till prästen som för alla andra kommunala
ändamål tillsammans. Huruvida det kyrkliga lifvet i dessa församlingar
ûr intensivare än vanligt, bar jag mig icke bekant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
