Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Du är då en rigtig mes till kar!», utbrast Elin,
ur stånd att längre höra på hans prat, och drog ho-
nom med ett kraftigt grepp åt sidan samt skyndade
ut. »Ingen kan säga», ropade hon, »att någon vispat
för mig, hvarken den ene eller den andre; dertill
sitter min näsa för högt!»
»Elin!»
»Är du rädd, kan du stanna qvar! Jag är strax
till baka», ropade hon, i det hon öppnade porten
ät gränden.
Hennes beslut var fattadt. Hon ville sjelf se,
hur den stränge prokuratorn var på närmare: håll.
Hans skrifvare Rasmus hade talat så mycket om sin
herres stora frikostighet, och under det hon stickat
på perlkragen, som hon nu ändtligen fått färdig och
bar under armen, hade hon mer än en gång tänkt
på att sjelf vädja till den mägtige gunstlingen, för
att genom honom i ett enda slag få slut på den
långa tvisten med fogden. Då skulle de nog få stora
ögon, både den ene och den andre, hade hon tänkt,
Men så var det alltid, då de stått och menat och
hon kommit fram och handlat med ett enda tag.
Hon spände sitt stickade bälte härdare om lifvet,
i det hon tittade sig omkring, och kände efter att
dolken satt på sitt ställe vid venstra sidan samt
tog derpå ett par steg framåt gränden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
