Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad hade då händt? Hvarför såg hans nåde så
skamflat ut, i synnerhet nu, då han fick se doktor
Benediktus bland mängden?
Förklaringen skulle icke länge låta vänta på sig.
»Sölen då icke, edra hundar!s röt prokuratorn
till och sökte krafla sig upp på benen. Men han
sjönk strax åter till baka i sin förra ställning med
ett argsint grin. — »Hjelpen mig fort, hören I, ur
denna satans håla.»
Blotta ljudet af hans stämma hade varit tillräck-
ligt för att bringa de närmast stående knektarne på
knä. Nu kröpo de fram som myror från alla sidor,
för att fatta honom under armarne. Men de hade
icke väl kommit när honom, förr än han skrek till
ännu ilsknare och svor vid sin salighet att han skulle
knyta upp dem alle sammän i galgen, om de längre
ville stå honom efter lifvet.
Det visade sig nödvändigt att först rödja undan
åtskillig bråte, ris och torra qvistar, som fylde den
lergrop, i hvilken han tycktes hafva fastnat, innan
man kunde tänka på att få honom loss: När detta
skett, fann man till sin stora förvåning att den mäg-
tige herren trampat ned sin ena fot i en stor räfsax,
som skickligt varit dold i en fördjupning af marken
och liksom enkom utstäld på försåt för dem, som på
denna väg skulle söka intränga i huset.
Benediktus hade mycket svårt att hälla sig all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
