Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem att komma till baka; först mildt, nästan bön-
fallande, derpå häftigt, vrålande. De närvarande sågo
på hvar andra med uttryck af den största förvåning
och häpnad. Alla kände igen konungens röst.
Endast Max Klo log i sitt skägg, när han såg hur
de stackars spelmännen darrade i alla leder. Så der
hade han nämligen sett dem flere gånger förut under
natten. Än hade de kommit ut helt sakta såsom
nu, än hals öfver hufvud i en enda röra, bleka och
ömkliga att skåda. Än hade de inkallats igen under
ilsket vrål, än klappade och smekta som dufvor, Det
hade varit en ständig kretsgäng, som aldrig velat
taga någon ände.
Den ropande rösten blef allt otåligare.
»Skynda er, ormars afföda, gemena pack!» skrek
den med ett ilsket tjut. »Jag skall hudstryka era
ryggar, så att skinnet lossnar från benen. Jag skall
knäppa i hjel er som flugor! ...»
De sista orden hade icke väl uppfattats, förr än
dörren sprang upp med en häftig skräll och slog mot
bänken så att den skälfde en lång stund. Omedelbart
derefter kom kung Erik utrusande i rummet, hack i häl
följd af Herkules, som bar en sprucken luta i handen,
Han sökte hälla jemna steg med sin herre, hvilket dock
på intet sätt ville lyckas, medan han antog en hög-
förnäm min och slog med hela handen på strängarne,
så att skrufvarne föllo ur och trillade utåt golfvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
