Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väl talat ut förr än den förstnämde åter stod framför
honom.
»Är det icke dråpligt», utbrast konungen otåligt!
»Er far vill icke mera låta bruka sig för sin ålderdoms
skull, den vi dock allt för väl känna för att ringa
nog estimera. Er äldste bror vill stanna hemma i
bygden som bonde och I sjelf, som har krafter för
två, vill kanske löpa till fransosen, för att tjena andra
kronor än vår. Ja, gör som I villt Men här mäste
ligga något under.»
»Ers Maj:t», stammade Sven bugande, men utan
att få fortsätta för konungen, som tvärt afbröt honom
med att utropa:
»För djefvulen, karl! Vi skola strax på stället
ransaka.»
Nu inföll dock Benediktus med sin lugna, sakt-
modiga stämma, utan att låta hindra sig af konungens
otåliga utrop:
»Ers Maj:t borde kanske lyssna till hvad den unge
mannen säger. Helt visst önskar han intet högre än
att få tjena vid Er liffana. Men han är en ung person
och det är ju möjligt, att han ej har råd att af egna
medel på anständigt sätt utstoffera sig med hästar
och slikt.»
»Är det så?» frågade kungen, genast blidkad, i
det han vände sig om mot Sven, och tillade, då denne
jakade till frågan och förklarade sig villig att om han
fick häst och vapen tjena både till häst och fot:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
