Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med gälla röster deras namn. Allas ögon äro rigtade
mot ingången.
Några steg längre till venster börjar den ofull-
bordade slottsgrafven. Vindbron är uppdragen och
hänger högt i luften på sina rostiga kettingar. Der
bakom ligger den höga slottsporten med sitt förgylda
namnchiffer öfver hvalfbågen.
Vid sjelfva grafkanten står en reslig man i hvitt
hakskägg. Det är Nils Bosson, Grefve Svantes gamle
trotjenare. Han har stått der sedan tidigt på morgonen,
i hopp om att få se en skymt af sin käre herre.
Det är omöjligt för honom att tänka sig att det
skulle hända denne något ondt, Men han undrar
just om de många höge herrarne der uppe i salen
verkligen känna honom, känna honom så som han,
intill sjelfva hjertrötterna.
Och med den tanken kommer ett skimmer för
hans blick, en däfven glans. Han mäste vända sig åt
sidan, för att icke knekten uppe i porttornet skall se
hur han stryker sig öfver ögonen med sin afviga hand.
Framför honom ligger den stora slätten, med
sina små löfdungar, spetsiga kyrktorn och närmast
nedanför Fyrisåns slingrande silfverband. Solen gör
molnen der borta ljusare. Det är tyst och stilla.
Lärkorna slå sina drillar, medan under dem vårens
nyväckta flöden porla bland gräs och strå och sätta
safve i björkstammarne.
Invid staden är, såsom nämdt, trängseln icke så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
