Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin nåd? Hvad var då detta för ett djefvulskt gyckel-
spel? — Så nära målet och åter allt förloradt, tack
vare detta eviga vankelmod. Men han ville sjelf för-
vissa sig om hur det var fatt och höra sin dom af
konungens egen mun.
Hans ögon blickade hvasst omkring sig, i det de
öfverforo sluttningen. Då fick han se konungen en-
dast några få steg ifrån sig, och i ett nu förändrades
hans min till ett inställsamt leende. Och i det han
steg fram, sade han i lismande ton:
»Min nådige konung täckes låta oss spela kome-
dia derinne, kan jag höra?»
»Till ditt nöje, hoppas vi?»
vÄr det då sant att gref Svante fått nåd?» åter-
tog han och såg upp med en forskande blick i ko-
nungens ansigte.
»Ja, han har vår nåd, Göran.»
»Och om ständerna derinne nu döma honom
från lif, ära och gods?»
Konungen tycktes en smula förbryllad, men
plötsligt rätade han ut sig och antog en min af sårad
värdighet, i det han svarade:
»För djefvulen! Hafva vi derför mindre rätt att
fria honom? — Hör du, Göran Salemontanus, glöm
ej att det ännu är vi som styra här i landet.»
Göran Persson teg och drog sig något tillbaka.
Men harmen kokade inom honom. Detta var då
tacken för all hans sträfvan, allt hans nit. Han ville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
