Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de kunde få härberge. Han var icke sinnad att taga
mot någon gästning. Men nu red Benediktus fram till
honom och frågade, om Mathias Prest blifvit så skum-
ögd på gamla dar att han icke kände igen sin gamle
läskamrat, Benediktus Olai. Och nu fick mannen brådt
att klifva ut i regnet och skugga med handen för
ögonen, medan Benediktus sade honom hvilka som
voro i hans sällskap. När doktorn slutat, bad han
genast i rättframma, fast höfviska ordalag fru Karin
och hennes följe vara välkomna under hans låga tak
och önskade att de måtte hålla till godo med de
fattiga Guds gåfvor, som han kunde råda öfver.
Sedan Benediktus hjelpt Karin Månsdotter ur
klöfsadeln, gick presten före dem in i förstugan
och sköt upp dörren till höger, som ledde till hans
dagligstuga. Der kunde hennes nåd fru Karin och
hennes tärnor bo, sade han. I köket midt emot
fick en del af följet tak öfver hufvudet, medan Bene-
diktus skulle göra honom en stor ära, om han ville
följa honom upp på loftet, der de kunde få språ-
kas vid om gamla tider.
Prestens dagligstuga var en temligen lång kam-
mare, men låg till taket. När man klef in öfver den
ofantligt höga tröskeln, mötte blicken först en aflång
fönsterglugg, alldeles uppe under de svarta takbjel-
karne. Den var såsom vanligt försedd med små,
nästan ogenomskinliga, af starka galler i kors förvarade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
