Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och pepparnötter, medan Dorti, på Karin Månsdotters
uppmaning, sprang ut i dörren och ropade att Bene-
diktus, herr Mathias och Mårten Styfvert skulle kom-
ma in och smaka på qvällkosten. De andra draban-
terna och hingstridarne, som icke voro af frälseslägt,
fingo hålla sällskap med prestens pigor ute i köket.
Elin hälde mjölken i fru Karins bägare och
uti de tre rödlackerade trämuggarne, som stått så-
som prydnad på spiselhyllan. Hon såg sig derefter
omkring efter ytterligare ett dryckeskärl åt sig sjelf.
Då steg Herkules fram och tillbjöd henne artigt sin
silfverbägare, hvilken han fått af kungen, och ur hvil-
ken han sällan nändes låta någon annan dricka. Elin
tog det derför som ett bevis på mycken vänlighet
och tackade honom med en glad nick, hvilken gjorde
honom nästan yr af förtjusning.
»Du är i sanning ett lyckligt barn, Herkules»,
sade Karin Månsdotter, som gaf akt på denna glädje-
yttring. »Den som kunde hafva så stort nöje af så
litet. Men det var i alla fall snält och belefvadt
gjordt af dig.»
Herkules hade likväl icke tid att höra på hvad
hon sade. Han såg endast hur Elin drack i stora,
djupa klunkar ur hans bägare. Det såg nästan ut som
om han trott sig dricka med, och när hon gaf honom
tillbaka den, tittade han ock så snålt i botten på
den samma, att Dorti genast utbrast, att han icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>