- Project Runeberg -  Några blad ur protestantismens historia /
37

(1919) [MARC] Author: Deborah Alcock Translator: Annie Anderberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad är protestantism? (Namnets historia)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sägas, att någon av dem i fältherreegenskaper var i
stånd att tävla med Karl den femte, som kanske var
sin tids förnämste krigare. Likväl hade det sanno-
likt gått bättre för dem och för deras sak i sin hel-
het, om icke en nära släkting till dem båda, som till
namnet även var protestant, på ett mycket egendom-
ligt sätt bedragit dem. Luthers kraftfulle motstån-
dare, hertig Georg, hade dött utan barn och efter-
trätts av sin broder Henrik, och denne åter i sin tur
av sin son, Maurits, en ung man med stor begåvnin^
och motsvarande ärelystnad. Kurfursten, som hade
visat honom stor godhet, överlämnade förtroendefullt
åt honom vården av sina ägodelar, då han själv med
sm här marscherade mot kejsaren. Men Maurits slöt
fred med Karl, och sedan han först själv gjort allt
för att förhärja kurfurstendömet, överlämnade han
det at kejsaren. Detta tvingade kurfursten att skilja
sina trupper från lantgrevens och att vända sig mot
hemmet. Hans här mötte kejsarens vid Miihlburg,
där en strid utkämpades, i vilken protestanterna ledo
ett fullständigt nederlag, och kurfursten sårades och
tillfångatogs. Fången fördes till den plats, där kejsar
Karl och hans broder Ferdinand, upphetsade över
segern,^ stodo och inväntade honom. Tvärt emot alla
ridderlighetens lagar mottogo de honom med bittra
förebråelser och förolämpningar. Han svarade icke,
utan vände sig från dem under tystnad. Dagen var
stormig, och just i det ögonblicket genomträngdes
luften av en åskknall. Den sårade slagne mannen
höjde sina ögon mot himlen: »O du allsmäktige Gud»,
sade han, »din röst säger mig. att du ännu lever och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:38:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prothist/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free