Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hertigens page
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Kanske bevakas han äfven af hemliga kunskapare?»
»Det är troligt, ehuru jag ej kan lämna någon upplysning härutinnan; men att han stundom besökes af fina herrar från hofvet, hvilka skola se efter hvad han tager sig till, därom är jag fullt öfvertygad.»
»Nå väl! Och ändock viljen I tala om en snar sakernas förändring? Jag har sagt, att vi ej äro utan medel till det ondas afhjälpande, och jag skall bevisa detta påstående. Drottningen äger medfödd rätt till svenskarnes trohet och förmåga att styra hvilket land som helst, blott hon återgår från den villostig, hvarpå händelserna fört henne. Låtom oss icke misströsta om en sådan återgång i framtiden, ty ungdomens obetänksamhet kan förvilla äfven det bästa hjärta; men när passionernas storm lagt sig, återtager förnuftet sitt herravälde, om det endast erhåller något stöd, och det vore en skymf af naturen att tro dårskapens gift oafskiljbart blandadt med Gustaf Adolfs blod. Jag har yttrat, att jag anser rikets belägenhet förskräcklig, då skattkammaren är tom, folket tryckt af odrägliga bördor, kronogodsen bortskänkta åt smickrande gunstlingar, tronen omgifven af främmande lycksökare och alla grannar fardiga att anfalla; men Carl Gustafs arm kan krossa de senare och Axel Oxenstiernas klokhet gifva staten ett nytt lif. Ja, rikskanslerens afvoghet mot arfprinsen måste upphöra i det ögonblick drottningen räcker honom sin hand; och dessa tre förenade krafter skola ännu en gång komma Europa att darra. Detta inser Carl Gustaf säkert; därför väntar han med lugn den stund, då Kristina, upplyst af erfarenheten, själfmant ber honom dela sin tron; och därför vore det att splittra den till fäderneslandets räddning nödvändiga styrkan, om någon förförde honom att i otid rycka till sig spiran.»
»Medan gräset gror dör oxen,» svarade stadssekreteraren, »och jag fruktar, att vi snart nog kunna likna oss vid de klafbundna medlemmarne i en utsvulten ladugård.»
»Hvem hade väl kunnat tro, då jag satt för fronten af mitt vackra regemente vid Osnabrück, att jag, till belöning för mina mödor, fyra år senare skulle vara regeringens skugga i det magraste af alla län?» sade Strijk med en suck.
»Nå nå,» inföll borgmästaren, »visst var det en betydlig missräkning, då hoppet om generalvärdigheten förvandlades till en landshöfdingfullmakt. Jämtlands afkastning går ej samma väg som krigsgärderna i Tysklands underkufvade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
